Som en vissen murgröna.
Jahapp. It's one of those days.
Från detta under helgen:
Till att vakna måndagmorgon och känna mig som vår murgröna hemma:
Var halvvaken när klockan ringde 07.00 i morse. Och var helt övertygad om att jag inte hade somnat ännu. Så förvirrad och uppgiven av klockan som ringde och talade om att nu är det morgon oavsett du vill eller inte. Sen kollade jag mig i spegeln och murgröne-känslan förstärktes ytterligare. Som tur var hade jag en ny jacka, nya skor och nya byxor (!) som kunde släta över hela känslan och gömma de stackars vissna bladen. Att det regnade och vi hade bil så att jag fick skjuts till jobbet gjorde också saken lite bättre. Och nu efter lunch känner jag mig som ett blomstrande körsbärsträd i maj!
Är ni också vissna murgrönor dagen till ära eller blomstrande körsbärsträd?