Stänger kapitlet om Indien-sagan nu.

I fredags mötte jag som sagt upp min tyska-indiska väninna inne i stan. Det var sommarvarmt och så himla kul att se henne igen.

20140609-122355-44635113.jpg20140609-122544-44744655.jpgJ har mer skinn på näsan än vad jag har! Och håller just nu på att lära sig hindi – jag smäller nästan av så imponerad jag är av det!

Kul och lite märkligt var det, eftersom kvällen såklart bestod av mycket minnen och prat om allt som varit och blivit. Hon har ”också” en indisk pojkvän och vi hade en sjukt bra tid tillsammans i Indien allihopa. Att träffas och prata om allt var som att låta alla minnen gå igenom kroppen, som att återuppleva allting igen i en väldigt liten skala. Och jag tror på något sätt att det var nyttigt. Hon är väldigt klok och hon om någon vet vad jag har gått igenom. Takes one to know one, som man säger. Så jag känner mig liksom redo att stänga Indien-kapitlet nu. Sagan kom till ett slut och det är så ibland, eller egentligen alltid förr eller senare.

20140609-122913-44953942.jpg
Jag älskade verkligen honom, men ett förhållande kan sällan leva endast på kärlek. Ett förhållande måste kunna stå på fler ben. Det kommer aldrig kunna bli vi igen, och det är okej. Jag gjorde slut. Och det är över. Det är dags att gå vidare, med hela mig.

<3



En blogg om resor, att bo utomlands, företagande, bloggande och vardagen - alltid ärligt, med glimten i ögat. Svensk som pga. kärleken idag bor i Helsingfors.


7 kommentarer
  1. Vad skönt att lugnt och nöjt kunna stänga detta kapitel! Det blir ju så lätt att man går och grubblar i evigheter utan att det egentligen leder någonvart. Man får ju frid på ett annat sätt när man stänger en sådan dörr! Hejja din klokhet!

    1. Tack Victoria. Vi får väl se hur det går, vissa dagar känns saker och ting enkelt och bra liksom. Men det kändes i alla fall som ett avslut och det kändes väldigt skönt. Kram!

  2. Jag vet inte hur länge jag har läst din blogg eller ens hur jag hittade den från början. Men jag ville bara säga att jag älskar verkligen att läsa din blogg, du är alltid så himla klok! Och jag älskar att du delar med dig av både dina glada och mindre glada stunder. Det får mig liksom att må lite bättre över att jag har mina sämre dagar också (att man ens går och har ångest över att man mår dåligt ibland, så himla dumt?).

    Önskar dig allt gott i livet och tack för att du delar med dig! Kika gärna in på min blogg också om du vill :) Kram!

  3. Åååh, vet hur det känns:) Både lite sorgligt att stänga ett kapitel men samtidigt har man så himla mycket roligt framför sig:D

    kramis!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.