dubbelmoral

Jag förstår om ni tycker att det är väldigt mycket dubbelmoral över mig när jag predikar om alkohol ena stunden för att nästa stund vara ut och festa och bli full. Men som jag nämnt tidigare så är det mer än principgrej. Att det gör ont i mig att se människor som inte kan hantera alkoholen, unga som gamla. Att jag är trött på att det är så social accepterat att vara för full och att alkohol är kopplat till så många sociala sammanhang!

Hur som helst, det är ett framtida steg för mig, att ta avstånd från alkohol. Just nu känner jag mig ung och fri och gör lite vad jag känner för. Även om alkohol är ohälsosamt för min kropp så skadar den inte mig på något annat sätt.

Det är snarare så att jag är ganska lyckligt lottad när det kommer till hur jag blir när jag blir full. För det första så när jag själv anser att jag är väldigt full så är det ingen annan som märker det, jag är otroligt bra på att omedvetet dölja det. För det andra så blir jag extremt snäll och vänlig. Jag blir kärleksfull och ger massor med komplimanger, ofta till random människor jag inte känner! Och det måste ni väl medge är ganska positivt ändå?