Flipflop-dagar.

Och det brukar kännas så jobbigt att behöva klä av sig. Jag minns hur armar med knottrar, såriga ben (eh ja, prova inte det där med att epilera hemma), tjocka lår och en mage som veckar sig flera gånger brukade kännas så himla jobbigt.

Men numera älskar jag bara ben, tunna linnen och känslan av att få promenera runt i flipflop. För ett par år sedan skulle jag hellre stanna hemma än att hänga med ett gäng killar vid en pool. Det är sant. Och jag är glad att man blir klokare med åren, att man lär sig trivas i sig själv. Att man bara slutar bry sig om saker som inte är värda att bry sig om, till exempel om man har lite korta ben och inte lika skinny kropp som de tjejerna som får allas blickar.

20140607-203249-73969243.jpg20140607-203257-73977913.jpg20140607-203304-73984563.jpg20140607-203417-74057979.jpg

BBQ, sjukt bra vänner, frisbee, öl, sol och körsbär. Galet bra lördag. Även om jag gråter lite inombords pga Håkan spelar nununu. Påväg att möta upp gänget igen för häng i en biergarten och suga ut det sista av den här vackra dagen. Och att vi är lediga på måndag känns himla bra. Njuter.

Emma Hjalmar.

Idag exploderade mitt hjärta av vänskapskärlek och jag fylldes av alla de där känslorna man fylls med när man blir så uppriktigt och innerligt glad för någon annan.

Emma Hjalmar, bästis från högskolan, har nu avklarat sin uppsats med glans! Och livet verkar helt toppen för henne just nu och jag vet precis hur det kändes och unnar henne verkligen det. Den den den känslan, av att vara klar med något man kämpat så med och ha ett äventyr framför sig.

swag bästis

Emma var min nolla när vi som redan gått på högskolan ett år var faddrar. Hon fattade tycke för oss faddrar och på den vägen var det. Snart ses vi och då ska vi festa järnet hos Frosten. Längtar så, då får jag träffa alla mina diamanter ♥

se vad du gör med mig.

I like the days when we drink too much coffee. When we are too tired and too happy. Life is just great except for a few things that aren’t. But overall that glittering feeling of happiness flows through our blood. Och själen snurrar i piruetter, lyckopiruetter. I really like those days. The weekend is around the corner even though it’s only Tuesday. Våren är också här på sätt och vis. Vi går i varma tröjor de dagar som temperaturen sviker, men träden är gröna och syrenerna sticker i näsan när man minst anar det. Let it be like this, please just let it last for a while. Och låt oss blanda engelska och svenska som vi blandat skratten och gråten, låt oss bryta alla regler, eller åtminstone ett par av dem.

Let your tears water the seeds of your future happiness.

“Cry. Forgive. Learn. Move on. Let your tears water the seeds of your future happiness.”

– Steve Maraboli

Livet är magiskt. Idag var en sådan dag då jag tänkte There is only so much happiness you can take, en sådan dag då jag borde gått hem och lagt mig i sängen för att låta tårarna bara komma. Jag var trött, är trött. Det kunde varit ett perfekt tillfälle att kliva in i skepnaden av lite deppig och självdestruktiv. Det behövs ibland och det är ok. Men när jag gick från jobbet kände jag bara, varför? Jag är ju glad. Nu sitter jag på min säng och lyssnar på gråtiga låtar. Men det finns inga tårar där, de som alltid brukade lura bakom ögonlocken alldeles för ofta. Jag tror att jag för ett par veckor sedan grät en hel månadsranson av tårar. Och ögonen måste få vila. Hjärtat måste få leva på lyckan en stund. Trots att livet är så märkligt, så jättemärkligt. Ibland är det så.

Det handlar om lycka och om tårar. Om att gråta, förlåta, lära sig, gå vidare och låta tårarna vattna de frön som man sår för framtida lycka. 

#100happydays

#100happydaysDet här är utmaningen som sprider sig över sociala medier just nu. Kan du hitta något att vara glad över, varje dag, i 100 dagar? Det är inte en tävling, det är en utmaning för dig själv.

Jag är med. På min instagram lägger jag numera dagligen upp en bild som representerar något som gör mig glad. Det är tufft. Vissa dagar vill man gråta, skrika eller slåss. Vad som helst förutom att tänka på vad tusan som gjorde en glad, vad spelar det för roll? Jag är inte glad!! Men jag tvingar mig själv att se det vackra i varje dag, eller åtminstone något vackert i varje dag. Den som letar hon finner.

20140225-221839.jpg
Vågar du anta utmaningen om #100happydays? Jag tyckte ärligt talat att det kändes lite jobbigt att binda sig för något sådär, men jag tror att människan mår bra av utmaningar. Ibland behöver man göra något ”bara för att”, kanske för att bevisa för sig själv att man kan bara man försöker. Kul grej i vilket fall, tänker att man kanske mår bättre också på köpet? Att se något positivt i varje dag kan ju knappast vara dåligt.

Idag såg det ut såhär på fröken Sandströms Instagram, poetiskt och fint:

Jennifer Sandström instagramUppdaterar på engelska av hänsyn till den internationella lilla publiken. Ibland känns det bara också väldigt rätt. Orden kommer ju bara till en ibland, ni vet. Men jag gissar att ni behärskar det språket på en sådan nivå, inte sant? ;-)

Kärlek från olika håll.

Jag fick ju massvis med kärlek i Indien, det var aldrig någon bristningsvara. Däremot saknade jag kärleken från ett gäng bästa vänner och de depåerna har nu äntligen fått fyllas på igen. Fy vilken fin helg! Jag är så glad att det passade för alla mina diamanter att komma hit till Göteborg och mötas upp för en hel helg. Finns såklart ytterligare några jag hade viljat träffa, tex Sanna och Fredrika, men som sagt, ni är välkomna till München!

Så vad har vi gjort? Uppdaterat om det bästa och viktigaste som hänt under hösten. Hängt asmycket på caféer, för det är så vi gör i Sverige och det tycker jag är alldeles riktigt. Druckit vin. Skrattat tills magen gjort ont. Öst kärlek över varandra och bara njutit liksom. Och ungefär såhär såg det ut i bilder. (Jag kastade mig för övrigt över en semla när jag såg att det finns på plats på caféerna, så svenskt och en favorit!)
20140119-221852.jpg20140119-221554.jpg20140119-221600.jpg20140119-221615.jpg20140119-222159.jpg20140119-222239.jpg20140119-222246.jpg20140119-225749.jpg20140119-222258.jpg

Jag är nog lite extra glad och tacksam över att diamanter som dessa finns i mitt liv idag, just för att det inte alltid varit en självklarhet. När jag var barn och tonåring fanns det stunder då vännerna inte vara lika fantastiska, men de tiderna är förbi. Nu är jag en hemskt lyckosam människa!

För att maximera kärleksboosten ytterligare så åkte jag för att träffa min bror och hans flickvän hemma hos henne. De bjöd på godaste tacosen, te, prat och skratt. Vilket härligt par de är alltså, är väldigt glad för min brors skull att han hittat en så fin tjej.

20140119-225449.jpg20140119-225459.jpg20140119-225506.jpg
Sandra hade en väldigt söt liten terrier och ett kanonfint hem med en kulturell touch. Massor av böcker, så som jag drömmer om att ha det en dag!

Och det var den helgen! Lugn och lycka sprider sig i mina ådror, jag kramar min nalle och ska drömma söta drömmar om min prins i Indien.