En bit av himlen.

Kärleken jag känner för mina bästa tjejer alltså. Det gör så ont att vi snart ska säga hejdå. Igår åkte vi till Göteborg och jag fick se hur mina vänner tog sig i mål efter 21 km, Göteborgsvarvet alltså. Så jäkla grymma. Sen firade vi med finmiddag och mojitos. Idag njöt vi av staden och jag shoppade ett klock-batteri.

20130519-162735.jpg20130519-173350.jpg20130519-173409.jpg

I kväll är det tydligen en sån där superviktig hockeymatch. Sofia ringde mig innan “du ska se på hockeyn va?”, jag svarar “hahaha” och hon fortsätter “bra, jag kommer över så ser vi ihop!”

Nåväl, vad gör man inte för sina vänner?

Hoppas er helg varit fin, vart ni än befinner er ute i världen. Puss!

Göteborg, cava och solsken.

Hej bloggen. Att jag inte skulle hunnit blogga de senaste dagarna är ingen godtagbar ursäkt då jag i sju års tid alltid haft tid att blogga, hur stressigt än livet kan ha varit. Sju år är precis vad min blogg fyller i dagarna, eller egentligen inte min blogg, utan mitt bloggande. Ni hittar nämligen inte det bloggarkivet här, utan jag började på blogspot där jag hade ett par olika bloggar, sen blogg.se, spotlife och finest – för att slutligen hamna på en egen portal! Det är några år det, ganska häftigt. Bloggen har gett mig så otroligt mycket och jag kommer förmodligen aldrig sluta.

Hur som helst.

I fredags flög jag till Göteborg och mitt extra hem där jag tillbringat helgen. Igår fick jag träffa kusinernas stora släkt och vi firade med ett heldags festkalas för deras farmor som blev 80, riktigt pigg åttioåring. Det var strålande sol, skål efter skål med cava, medelhavsbuffé och en hel del göteborgshumor. Det var fint. Det är liksom något speciellt med göteborgarna, roligare än så blir nog inte ett vuxenkalas.

20130421-121258.jpg

Nu kallar verkligheten igen. Det är en uppsats som ska bli klar så småningom, vaccinationers som ska tas och övriga förberedelser inför vad som komma skall.

Hoppas ni har haft en vidunderligt fin helg, puss!

Gamla vänner och nya twänner

Jesus hörni vilken fin söndag. Bubblar av lycka. Och ångest inför veckan. Som vanligt. Jävla ångest, den vill inte försvinna. Stressen inför framtiden kom tillbaka när satt där med min dator och tänkte “jaha, nu ska jag söka ett sommarjobb!” + pluggångesten som alltid tycks lura runt hörnet.

MEN ANNARS SÅ jävlar i havet vilken bra helg. Igår träffade jag både en tjej och en killer från Twitter (vänner på twitter = twänner). Idag brunchade jag med min favorit Siri och träffade sen två andra twitter-tjejer. Haft så många intressanta samtal och utbyten med nya människor – mer sådant tack.

Framför allt idag var magisk. Från godaste brunchen till fika till hemlagad middag när jag kom hem. Och så finaste månen som hängde på himlen och log sitt vackraste leende åt mig samtidigt som fingrarna frös till is så fort man höll dem utanför jackfickorna.

20130224-191529.jpg

20130224-191555.jpg

20130224-191601.jpg

20130224-191610.jpg

Staden som får mitt hjärta att le.

Jag försöker finna ord för att beskriva, men jag vet inte vart jag ska börja eller hur ska jag formulera mig. Det jag känner när jag kommer hit, är något jag inte är övertygad om att jag själv förstår, än mindre kan förklara i ord. Det är liksom en känslan som stannar till i bröstet. Precis när man tar ett andetag så stannar det upp och för en sekund blir jag mållös.

När jag vandrar längs kullerstensgator mellan tegelhus infinner sig ett välbehag jag inte upplevt på någon annan plats och det är som om allting plötsligt får en mening.

Det är här jag vill bo, tänker jag. Bli kär, eller hjärtekrossad. Skapa mig ett liv och bygga mig en bas. Här vill jag känna mig trygg och låta min son eller dotter få växa upp. Jag vill vara ute på äventyr i natten och åka på familjeutflykter till havet.

kära återseenden

Hej vänner. Vi har en lycklig dam här i skrivandets stund. Idag vandrade jag genom ett vinter-vackert Göteborg för att möta upp min saknade bästa Emma Frozen.

Alltså på riktigt, hur fint är inte det här? Jag vet att det regnar ofta om vintrarna i södern, men det kan det vara värt för stunder som dessa som slår Gällivare “stadsdel” alla dagar i veckan!20130111-235126.jpg20130111-235137.jpg

Kramades, drack kaffe på daMatteo och pratade mest om hur glada vi var att ses igen. Efter ett par timmar med henne tog jag mig mot nästa destination, Siris arbetsplats. Min telefon dog och jag stod trettio minuter ute i kylan innan Siri kom springandes och hittade mig till slut! Himla go dam hon också. Hur lyckligt lottad är inte jag med dessa vänner alltså? Nästa vecka blir ännu fler kära återseenden i Jönköping!

20130111-235159.jpg

Och så hade jag även ett tredje kärt återseende med min nallebjörn! Han stannade hemma när jag åkte till Nya Zeeland och idag kom jag på och tänka hur mycket jag saknade honom. Har ni provat sova kramandes en nalle? Det är urmysigt!! Och såhär ser vi ut just nu, god natt.20130111-235212.jpg

Äntligen Sverige och Göteborg!

Bästa bästa dagen! Emma mötte mig på flygplatsen i Göteborg (jag valde “varmt” före snyggt och kom i tights…) och vi hängde sedan medan jag packade upp min väska utomhus (pga risken för bed bugs huuuh) och tvättade osv. Uppdaterade varandra om livets goda bitar, njöt av att äntligen få ses igen efter ett halvår och åt knäckemackor med ägg och kaviar, gudomligt gott! Sedan följde vi med min kära moster till Frölunda Torg som renoverats och blivit väldigt fräscht.

20121220-233216.jpg20121220-233222.jpg20121220-233229.jpg

Jag gick bananas över bryggkaffe på espresso house, H&M och allt annat trevligt svenskt vi stötte på. Snubblade över en asfin vinterjacka som blev min. Vilket var ganska tur och passande då jag annars hade fått åka upp till minus tjugo grader utan jacka…Kortet mitt medgavs dock inte… Haha älskar när det händer, tyckte “eh, jag har varit i australien” var en bra ursäkt medan moster fick dra sitt kort istället! Men ni kan vara lugn, ekonomin kommer bli stabil igen så snart jag kommer till Jönköping igen och skaffar mig ett jobb!

Till middag lagades det lax och potatismos, MUUUUMS! Sedan var det bara för mig att ta tag i det stora projektet packning, för om sju timmar, i morgon redan 06.55 går nästa plan vidare. Upp till Gällivare! Och den riktiga vintern och kylan… Har även hunnit med första pepparkakan och skumtomten, julkänslorna börjar sakta men säkert krypa fram och jag tror snön och mörkret hemma kommer göra susen!

Har för övrigt inte känt av någon jetlag, kan det komma lite i efterhand tro? Gah vad mycket jag skrev nu trots att jag verkligen är trött och ska sova. Vi hörs i morgon vänner. Nu vet ni att jag är hemma i tryggt förvar i varje fall :)

“…och jag berättar med en drömmande blick om göteborgaren jag ska träffa för vår tredje dejt följande dag.”

Det är mitten av september månad och träden har precis börjat skifta i en lätt nyans av gult och oranget. Sommaren och solens strålar drar sig sakta bortåt och jag sveper min halsduk tätare kring mig. Framme vid caféet som har Hagas största kanelbullar ser jag Sofia stå och vänta, hon får syn på mig och hon skiner upp. Heeeeej, hur är det? Jag älskar hennes breda göteborska. Hon kramar mig med den arm som inte bär de två, tjocka kursböckerna och så slår vi oss ned på uteserveringen och börjar uppdatera varandra om vad som hänt i våra liv under de två senaste veckorna som vi inte hunnit ses. Hon berättar med samma, vanliga entusiasm om sina nya klasskamrater och jag skrattar gott tillsammans med henne. Snabbt är vi inne på samtalsämnet killar och jag berättar med en drömmande blick om göteborgaren jag ska träffa för vår tredje dejt följande dag. Sofia ler och visar mig sedan smskonversationen hon haft med sitt senaste ragg. Vi är studenter och singlar i en underbar stad och livet kunde inte vara bättre.

En timma går snabbt och vi kramar varandra hejdå innan jag måste rusa hem för att byta om till kvällens jobb, var det barnvakt eller servitris jag var uppbokad för ikväll? Jag kunde inte minnas och det spelade ingen roll, jag älskade båda mina extrajobb!

a “big” city girl

Jag läste några gamla blogginlägg för ett par dagar sedan och blev tillbakatagen till den tid då jag bodde i Gällivare och gick gymnasiet där. Jag drömde om att få flytta därifrån samtidigt som det skrämde mig lite och jag kunde inte helt säkert veta att det inte var i Gällivare jag skulle bo resten av mitt liv. Idag när jag befinner mig på Nya Zeeland så känns det väldigt långt borta allt det jag kände då. Och sedan jag kom hit känns det ganska självklart att jag aldrig kommer bosätta mig i Gällivare igen. Efter att ha fått smaka på stortstadslivet så känns det som att jag skulle få klaustrofobi i en alldeles för liten stad. Jag fascineras fortfarande över allt man kan hitta här, särskilt över alla restauranger, caféer och barer. Att kunna slå sig ner på en mysig bar efter tolv en tisdagkväll, festa på en bra klubb en onsdagkväll och att ha så många restauranger att välja på att man skulle vilja äta både lunch och middag ute varje dag i flera månader för att få uppleva alla – det är för mig heaven on earth. Auckland har öppnat upp mina ögon och nu är det för mig helt obegripligt hur jag skulle kunna flytta tillbaka till ett samhälle som Gällivare. Gällivare är inte jag över huvud taget. Göteborg däremot, den staden har fortfarande ett stadigt tag om mitt hjärta och jag kan se mig själv bo där i framtiden. Alternativt till och med i Stockholm. Jag tror att Sverige är min plats, jag är inte säker för fem öre, men jag tror så. Det känns så, just nu.

Det finns en liten hemlig dröm inom mig som vill bo ett tag i NYC också.