En magisk liten oas i Lappland.

Kylan håller i sig och biter i huden, kan inte minnas att det någonsin känts så kallt. Får mig att tänka på norr och Gällivare, min hemstad, där vintern är mer på riktigt. Om några veckor börjar snön lägga sig och lagom till december har den bildat ett tjockt lager över hela stan. Allt är vitt. Det snöar var och varannan dag och lika ofta kör de gula traktorerna runt och plöjer gatorna. Temperaturen sjunker ner till -20 och stannar där i veckor. Men det är en mjuk kyla. Ingen isande vind från havet. Fast kallt är det förstås ändå. Men jag minns inte vintrarna hemifrån som kalla, jag minns dem som mysiga. För det är vad de är. Visst klagar man på mörkret där uppe, men man klagar inte på vintern i sig. Lappland är liksom gjort för vinterhalvåret. Perfekt för julen, perfekt för våren då det finns alla möjligheter för att åka skidor och skoter så mycket man bara hinner. Norrland är så vackert och exotiskt och kanske helt underbart. Och lyckas man förvalta det på bästa sätt så är det väldigt fint att bo där uppe.

Som min älskade barndomskompis Elins mamma, Sara Sundvall, har gjort. Elin är en av mina absolut första vänner i livet, vi möttes på dagis och sedan dess har varken år eller mil ifrån varandra kunnat separera oss. Ja, hon är lite som en syster för mig. Och hennes mamma Sara har verkligen tagit fram det bästa av Norrland och Lappland och fångat det i ett fantastiskt spa-koncept!

Spa 4 You

Såhär ser det alltså ut på Spa 4 You i Gällivare, eller rättare sagt ett spa mitt i Koskullskulle som är en by precis utanför Gällivare. Samma by passerar man när man åker till nästa by som är en återvändsgränd, Tjautjasjaure, och där i änden av byn bor min mormor.

Ett spa med behandlingar för dig & vännerna

Ni ser vad mysigt man kan göra det i vinterlandskapet? Hos Spa 4 You kan du göra olika behandlingar som är sköna för kropp och själ men du kan också komma med tjejgänget, din partner eller varför inte en dubbeldejt och ha en sjukt trevlig kväll ihop. Även som företag kan du boka in en kväll och bonda med kollegorna utanför arbetstid. Ta en massage om du känner för det, en skön fot- eller ansiktsbehandling eller bara njut av en lång stund i badtunnan utomhus.

Spa Gällivare

Jag och min pojkvän var faktiskt på spa:et förra nyårsaftonen under dagen tillsammans med ett gäng vänner. Då badade vi badtunna och bastu, vissa vågade sig även på ett snödopp (det gjorde inte jag…) Och så satt vi i den lilla stugan ni ser på första bilden, åt lite gott, drack te och bara njöt med högsta mysfaktorn med elden som sprakade i bakgrunden!

Lapplands mysigaste spa

Det bästa med Spa4You tycker jag som sagt är hur bra Sara har lyckats fånga alltihop. Hon har verkligen utvecklat år efter år och aldrig fastnat i samma gamla gängor. Det märks så tydligt att denna spa-ägaren brinner för det hon gör. Jag kommer ihåg redan för många år sedan när spa:et låg inne i Gällivare, jag blev så himla avslappnad av att bara kliva in där och slå mig ner i en fåtölj. Samma känsla som infinner sig när man kliver in på spa:et i Koskullskulle. Och så att få dricka en kopp Yogi Tea till det – då är man fulländad.

Spa 4 You

Och här är hon också, grundaren och spaägaren Sara!

Sara Spa 4 You

Investera i dig själv

Slutligen vill jag alltså rekommendera er att investera i er själva, vare sig ni är urinvånare som bott hela livet i Gällivare eller är turister som bara är på besök antingen under sommaren eller vintern – boka in er på en spa-upplevelse i denna hemliga och magiska lilla oas i de Norrländska skogarna! I would if I could. Och kanske särskilt nu när vintern kryper på, snart vill man inte göra annat än att burra ihop under en filt efter en skön bastu och ännu hellre efter en massage eller spa-behandling! Bonustips: köp med en hudvårdsprodukt från Kerstin Florian, de är lika magiska som spa:et!

Bilderna är alla tagna från Spa4yous facebook-sida, kika in där om ni vill se mer av det eller här på hemsidan för ännu mer information om spaet och vilka behandlingar som finns!

Hästar och skidåkning.

Idag går vi tillbaka till de där dagarna när vi besökte Gällivare, jag och min pojkvän. Gällivare är min hemstad, platsen jag bodde på tills jag fyllt 18, tagit studenten och flyttade till Jönköping för att börja plugga ekonomi. Det känns fortfarande bekant att komma dit, hemma liksom, såklart. Men, det känns inte längre som om jag hör hemma där – och så kan det ju vara. Några fina vänner har jag i alla fall kvar där och det är alltid kul att träffas eftersom vi hörs ytterst sporadiskt mellan besöken.

Tänkte visa lite bilder från när vi red på islandshästar och när vi åkte skidor på Dundret! Först ut, ridningen, fredagen efter nyårsafton. Värt att nämnas, båda dessa aktiviteter var rejäla ”kliva utanför komfort-zonen”-aktiviteter…

Här är Bassi, en lagom stor islandshäst som Rebecca brukar ta med mig och rida på ibland när jag är hemma. Några större hästar vågar jag mig inte riktigt på.

IMG_2014.JPG

Bassi är samma häst som vi hade en fin liten höst-photo-shoot med hösten 2009. Jag och Ronja, med Rebecca som fotograf. Tyckte bilderna var urmysiga. Det ska ha funnits någon när jag satt barbacka också – men kan inte hitta den?

Islandshäst GällivareIslandshästen Bassi

Nu var det dock vinter och egentligen lite kallt för att rida. Mina fingrar blev istappar, men benen var åtminstone varma med pappas militärbyxor på! Och här är jag till vänster och Rebecca till höger (på en nordsvensk häst, lite mer bastant och stark). Rebecca är förresten en kompis som hängt med från dagis, hur många sådana har man egentligen? Jag har två, Rebecca och Elin. Vi var en trio när vi knappt kunde gå och vi hänger fortfarande. Grymt – tycker jag!

icelandic horses Swedish Laplandrida i snön

Efter dessa bilder skrittade vi iväg! Det är så mysigt att rida. Och så mysigt att fixa och hålla på i stallet. Mocka, borsta häst, klappa häst, fylla vattenhink, sätta på sadel och så vidare. Däremot, är jag rätt övertygad om att jag inte hade haft energi till att pyssla med det dagligen. Ni med hästar som hobby – det är beundransvärt alltså, snacka om mer eller mindre heltids-hobby!

Blev inte en jättelugn och fridfull ridtur dock, fick smaka på en liten sprint som hästen drog iväg mig på. Hjärtat i halsgropen. Misstankar fanns om att det var älgar i skogen och det kan skrämma upp hästarna rätt rejält. Två gånger gjorde båda hästarna ett ryck och man får liksom ge allt man har för att lyckas stanna kvar på hästen och få den att sakta ner. Fick i alla fall betyget att jag skötte mig riktigt bra, pjuh! Det är så kul att rida, men också väldigt svårt. Man glömmer bort alla finesser man lärt sig när det går ett par år mellan gångerna. Känner dock att det är nyttigt att våga utmana sig själv lite – vara lite rädd men göra det ändå.

Följande dag, lördag, följde jag med min man upp i backarna – åh jösses amalia! Här snackar vi ännu mer ”vara lite rädd men göra det ändå”.

skidåkning Lappland Gällivare

Skidåkning på Dundret alltså, berget jag vuxit upp med, endast fem minuter från stan. Jag blev något anti alltihop med vinter och vintersport när jag bodde där uppe, åkte mycket skidor som barn men nästan inte alls som tonåring. Men nu så, har en ny gnista liksom tänts. Dock är ju inte benen, kroppen eller kanske framför allt huvudet, inte så van vid hur man swishar ner för lätt branta backar…

Så här stod jag en stund, innan jag vågade ta mig ner för den svarta backen.

Dundret skidanläggning Gällivare

Grejen är att de flesta backarna på Dundret, som liksom är roliga och/eller öppna – är svarta backar. Så man har inte så stort utbud. Och grejen är också att det är inte det att jag inte kan, det är det att jag är så jäkla feg ibland och tappar allt vad självförtroende heter. Pushande och förstående pojkvän har jag i alla fall, som studsade fram på sin snowboard som om han inte gjort annat…

Dundret Ski Resort Sweden Lapland

In the end, trots att jag hade pappas pjäxor och skidor (haha lite för stora och klumpiga, hittade inte mina…) och trots att det gjorde ont i fötterna/smalbenen och trots att jag i början var så rädd och inte visste hur sjutton jag skulle ta mig ner – så var det sjukt kul! Toppen var blåsig så vi åkte mest halva backarna, men njöt det gjorde jag.

T fångade även den här vackra himlen på bild, som jag missade, från toppen. Alltså? Så magiskt! Den lilla sol som kikar fram under vintern och den mörkaste tiden i Gällivare.

Gällivare DundretDundret vinter

Vad jag kände efteråt? Eufori och enorm stolthet över mig själv! :-)

Just nu i Gällivare och om att ”hälsa på hemma”.

Läget? Jorå, halsen har ont, kroppen träningsvärk och huvudet är trött efter dessa dagar i norr. Har träffat i princip alla mina friends här uppe. Fått höra ett och annat om livet här och fyllas på med lite härlig energi. Och ändå är jag helt utmattad. Vi åkte på Dundret igår. Slalom. Och jag är så sjukt feg, men kul var det – och därav träningsvärken. Har mest haft extremt sköna dagar här faktiskt. Ska berätta lite mer sen, vi åker nämligen ”hemåt” i morgon. En natt på tåget + en dag i Stockholm + en natt på båten.

Men just nu har vi intagit soffläge hemma hos pappa. Hockeyn är på på tvn, jag har lämnat in en engelskauppgift och är hur mätt som helst efter lamm till middag och hela veckans enorma intag av choklad och godsaker. Och jo, så har vi fått se på lite diabilder från 1975… Hur coola?

IMG_2048.JPGIMG_2051.JPG

Bilder som man behöver en maskin för att över huvud taget kunna se på, samtidigt som vi sitter och swipar upp och ner i den nya appen Plague (obs ej sponsrat men bra tips för underhållning och tidsfördriv….) Var förmodligen bland de första i Sverige att prova den (HEHE) för ser mest updates från Finland och Belgien. Den omnämndes nämligen i en finsk tidning idag så många ny användare därifrån. Anyway, testa!

Har för övrigt funderat lite på det här med att ”besöka hemma”. Att besöka Gällivare, det var ett år sedan jag var här sist och 4.5 år sedan jag bodde här. Och det är alltid lite märkligt att komma tillbaka, se samma gamla gator och hus och samma ansikten. Men mest är jag nyfiken på vad andra tänker om en? Om någon ”som har lämnat”? Jag är ärligt talat lite rädd för vilka förutfattade meningar som kanske finns?  För jag upplever inte att jag är på något sätt bättre eller mer framgångsrik för att jag skulle ha pluggat och bott lite här och där i olika länder – men något säger mig att det är så man uppfattas? Tyvärr. Och det är för mig helt sjukt att det finns människor som beter sig som om de vore mer bara för att de ”flyttat till en annan stad” eller ”varit och rest lite”. I mina ögon är man inte mer eller mindre, man lever bara olika liv med olika intressen!

Hur som helst, har varit så himla kul att få visa Mumin staden där jag växte upp! Och introducera honom för alla mina vänner som jobbar i gruvan och har tatueringar (ett ord min mac markerar som felstavat?). Fina dagar har det varit! Ska som sagt berätta mer om allt vi gjort och lägga upp lite bilder :-)

PUSS OCH KRAM!

Nyårsafton.

Låt mig presentera hur ljuvlig en nyårsafton i Gällivare kan vara! Jag vill dock börja med att ge er ett fantastiskt recept, nämligen ett recept på vitlöksbröd som förmodligen är det godaste hemmagjorda vitlöksbröd ni någonsin kommer äta.

Recept – vitlöksbröd i ugn

Jag hade en enormt skön start på nyårsaftonen som ni kan läsa längre ner i inlägget! När det började skymma åkte vi hem till pappa och började förbereda middagen. Det här var min uppgift som jag hade förberett: ett recept på vitlöksbröd som jag hittade i den här bloggen. Hett tips, det är nämligen inte för inte som bloggaren beskriver det som ”världens godaste vitlöksbröd”. Ett grekiskt lantbröd, smör och vitlök, vårlök (eller gräslök tog vi, mest för utseendets skull) och ost. Mumma!

Till vitlöksbrödet behövs:

Bröd – något du gillar men gärna ett grekiskt lantbröd som vi använde, stort och härligt
Ca. 75 g smör, som är rumstempererat så det är lätt att bre på
4 vitlöksklyftor (eller mer om de är små eller enligt smak och tycke)
2 dl ost (riven)
3 vårlökar eller en näve gräslök (mest för det fina utseendets skull)

vitlöksbröd recept

Gör såhär

1. Börja med att skära brödet i ett stort rutmönster, så att du nästan skär igenom det helt men inte riktigt.

2. Bland smöret med de hackade vitlöksklyftorna. Bred ut detta ordentligt i alla skåror och täck allt vad du kan!

3. Skär vårlök eller hacka gräslök och strö över och ner mellan brödrutorna.

4. Tillsätt slutligen osten.

5. Grädda i ugnen på 200 grader i 10-15 minuter. Tada! Klart!

vitlöksbröd med ost

Ser inte vitlöksbrödet helt magiskt gott ut? Det var det!

Resten av middagen bestod av det klassiska oxfilé, Karl Johan-sås, potatisgratäng (med morötter och palsternacka som en liten bonus, tips!) och en enkel sallad. Till efterrätt gjorde vi gino på lite blandade frukter och bär.

Så var min nyårsafton

Min nyårsafton började med en runda längs älven här i Gällivare, Vassara. Där man har en sådan fantastisk vy över Dundret, berget med skidbackarna om vintrarna och härliga vandringsstråk om somrarna. Jag kände att jag ville se lite av det vackra här uppe samtidigt som det var ett par veckor sedan jag sprang senast. Blev 5 kilometrar som avslutades i en lång uppförsbacke… Skönt var det! Och broddar får man gärna dra på springskorna så man inte halkar fram i snön!

Dundret GällivareVassaraälven Gällivare

Sen åkte jag och min pojkvän hem till Elins mamma Sara som har ett spa i Koskullskulle (ett litet samhälle som ligger intill Gällivare). Spa 4 You heter hennes spa och där kan man få basta och bada badtunna – vilket vi var ett gäng som fick göra. Bredvid står ett badkar fyllt med snö om man känner sig modig och vill ta ett snöbad. Det kände inte jag mig.

Badtunna GällivareSpa 4 you Gällivare Koskullskulle

Sara har gjort så fint här med spa:et som ligger i anslutning till deras hus. Där i den lilla stugan är ett relax-rum med öppenspis. Så småningom kommer även en till stuga att dyka upp där bakom. Och i ett annat hus är själva spa:et där man kan få massage och alla möjliga behandlingar. Vi satt i den lilla stugan och åt goda bröd med goda pålägg. Jag har även skrivit om det senare här: mysigt spa i Gällivare.

Det var så den började och sen avslutades den med den goda middagen med det fantastiska vitlöksbrödet.

Och sen tittade vi på Elf och gick ut och såg på fyrverkerierna. Nyårspuss fick jag också, såklart! Känner mig nöjd med en lugn och skön nyårsafton och undrar vart jag kommer fira in det nya året nästa år – omöjligt att försöka spå i det.

Mörkret.

I morse när jag vaknade så kikade jag på vädret. Klockan var nämligen närmare 9 och det kändes så mörkt. Insåg att det är för att det är just väldigt mörkt här i norr. Just nu är vi i Boden – där det var -28 igår. Ingen temperatur som är att leka med….

Och grejen är att vi åker till Gällivare ikväll. Även om det ska bli varmare så kan ni titta på en annan detalj: soluppgång och -nedgång… 10.51 och 12.27. Förstår ni hur lite dagsljus det är? I Boden är det till och med nästan 2 timmar mer dagsljus.
IMG_1979.PNG
Tror det är min största ”skräck” med att besöka norr. Man vill liksom bara gå i ide! Men en vecka ska vi väl klara… :-)

Och måste ändå säga att den soluppgången som faktiskt är, vid tio, är rätt magisk! Omöjlig att göra rättvis på bild med en iPhonekamera.

IMG_1981.JPG

Vinterns skönhet.

Igår låg marken vit och det var mulet och grått. Idag var marken bar igen och solen kände sig generös i vintermörkret. Det fanns inget alternativ, en promenad var det enda rätta. Det låter klyschigt, men hur kan man låta bli – att suga åt sig som en svamp av solens strålar när de kikar fram i december? Jag satte mig till och med ner en stund på en bänk i parken. Tänkte att det är så vackert. Kände solen värma i någon sekund. Kände mig levande.

vintersolVinter i Åbo

Vintern i söder är något annat än vintern i norr. Just nu ligger Gällivare begravet under tunga snötäcken, och så mycket snö når aldrig hit. Så mycket snö att man inte ser asfalten, inte ens efter bilarnas spår på vägarna. Och så mycket snö att traktorerna skottar dagligen. De gula, stora maskinerna som far fram med blinkande lampor. En symbol för vintern. Skidbackarna som lyser upp på Dundret så fort det blir mörkt, vilket det blir alldeles för tidigt. Det ska bli spännande att komma dit igen i år. Man vet aldrig vilken reaktion man har att vänta sig. Det kanske är sig likt, gemytligt, hemma och alldeles underbart. Kanske är det deprimerande, kallt, trist – och även då, sig likt. Vi har en komplicerad relation, men hemma är alltid hemma som jag brukar säga – jag ser fram emot att visa Mumin var jag kommer ifrån, vad det är som skapat och i grunden format denna skapelse!