En dag i Nürnberg.

Igår var vi 6 vänner som hoppade på tåget och drog två timmar norrut, till staden Nürnberg. Historiemässigt en särskild stad i Tyskland, men idag är den mest en trevlig/vacker/mysig stad skulle jag vilja påstå.

Lena min norska jente på tåget.
20140713-104240-38560939.jpg20140713-104259-38579833.jpg
Med utsikt över staden uppe från slottet.

20140713-104318-38598894.jpg20140713-104319-38599860.jpg20140713-104318-38598027.jpg20140713-104339-38619536.jpg20140713-104340-38620679.jpg20140713-104338-38618677.jpg20140713-104413-38653580.jpg
Alla husen är så typiskt tyska och fina.

20140713-104414-38654431.jpg
Vi promenerade mest runt och slog oss ner för olika drycker och mat. Bland annat glass och öl såklart. Bäst var det att det var så soligt och fint medan det regnade i München. Vi hade också turen att en av oss hade en kompis i staden som kunde visa oss runt.

20140713-104413-38653282.jpg20140713-104446-38686225.jpg20140713-104445-38685242.jpg

Fin dag var det! Och och och! Jag köpte en fotbollströja… För kvällens match. Tänkte att det kunde vara ett minne att ha med sig.

Mindre bra med dagen var dock min lilla mage, fyy. Min Indien-mage som jag kallar den… Att äta regelbundet och undvika saker som kaffe och alkohol kan ju vara den svåraste uppgiften någonsin i den här staden och med det här livet. Oh well…

Ha en skön söndaaaag! Nu ska vi käka brunch!

En ledig sommar dag och inga måsten.

(Oh my god måste ha solsting eller något, upptäckte långt senare att jag särskrivit rubriken…. Oh well, nu får det vara så… Men feel free att dö lite, jag får själv huvudvärk av särskrivningar.)

Efter att ha missat min tunnelbanestation, och således tagit en powerwalk (i trettio grader) istället för att gå till gymmet, så har jag spenderat hela dagen i en park, eller två parker.

Det var till och med svettigt uppe på toppen av Olympiaparken idag, trots en något svalkande vind. Vi lyssnade på Håkan och kastade frisbee. Shit har precis upptäckt underhållningsvärdet i frisbee! Älskar utomhusaktiviteter för sommaren. Vill lära mig stå på en (och ja, kanske kunna åka lite) longboard. Det skulle vara så himla härligt.

När klockan var snart åtta låg vi fortfarande och tittade på himlen och de flygplan som då och då passerar. Jag var lite bränd, så som man alltid blir när man tror att vissa delar av kroppen inte behöver någon solkräm alls och tänker att solen är nog inte så stark nu, så vår skuggiga plats under träden var alldeles perfekt. Vi pratade om favoritämnen vi hade i skolan, vad vi som barn ville bli när vi blev stora, om Spanien och vad vi ska göra när vi kommer hem igen till länderna vi kommer ifrån. Vi hade inte ätit sedan frukost, bara druckit iskaffe på ett cafe när vi gick från en park till en annan och nu påminde våra hungriga magar oss om att det nog var dags att gå hem. Jag tror att vi hade kunnat stanna där tills det blev mörkt och man skulle kunna se stjärnorna annars.
20140609-223948-81588027.jpg20140609-224109-81669034.jpg20140609-224000-81600368.jpgNu är klockan strax efter tio och jag promenerar runt i mina kvarter. Har fortfarande bara en kort kjol och ett luftigt linne på mig, i luften är det tjugosex grader. Jag tänker att det är fint att ha en sån här kväll, en stund för sig själv, bra musik i öronen och planlöst promenera omkring samtidigt som man skriver på sin iPhone. Blir lite väl inne i mitt skrivande ibland, som idag när jag missade min station bara på grund av att jag skrev på ett blogginlägg. Men det får det vara värt.

I morgon är det tisdag och en helt vanlig jobbdag igen. Två dagar senare är det torsdag och då får jag flyga till älskade älskade Göteborg. Fan vad vackert det ska bli! Och apropå vackert så är det ungefär vad jag känner precis just nu att livet är.

Flipflop-dagar.

Och det brukar kännas så jobbigt att behöva klä av sig. Jag minns hur armar med knottrar, såriga ben (eh ja, prova inte det där med att epilera hemma), tjocka lår och en mage som veckar sig flera gånger brukade kännas så himla jobbigt.

Men numera älskar jag bara ben, tunna linnen och känslan av att få promenera runt i flipflop. För ett par år sedan skulle jag hellre stanna hemma än att hänga med ett gäng killar vid en pool. Det är sant. Och jag är glad att man blir klokare med åren, att man lär sig trivas i sig själv. Att man bara slutar bry sig om saker som inte är värda att bry sig om, till exempel om man har lite korta ben och inte lika skinny kropp som de tjejerna som får allas blickar.

20140607-203249-73969243.jpg20140607-203257-73977913.jpg20140607-203304-73984563.jpg20140607-203417-74057979.jpg

BBQ, sjukt bra vänner, frisbee, öl, sol och körsbär. Galet bra lördag. Även om jag gråter lite inombords pga Håkan spelar nununu. Påväg att möta upp gänget igen för häng i en biergarten och suga ut det sista av den här vackra dagen. Och att vi är lediga på måndag känns himla bra. Njuter.

Som sockervadd i hela kroppen.

Jag är lite tillbaka på det där rosa molnet nu ikväll. Tackolov. När jag skuttade nedför trapporna till tunnelbanan samtidigt som endorfinerna från träningen sprudlade i kroppen kände jag bara, åh vad skönt att vara i tillbaka i sig själv.

Spenderar kvällen med mig själv och mina tankar. Minnena från Indien flyger ständigt förbi, hur skulle de inte kunna göra? Men de börjar kännas betydligt mindre. Jag raderar sakta bild efter bild i min iPhone och tänker på den halvårsresumé från hela Indien-tiden som jag ännu inte skrivit ihop. Indien var en saga, en fin sådan, men den tog slut. Och istället tänker jag nyfiket över framtiden. Vart är jag påväg om tre månader? Jag ser fram emot den här helgen, juni och juli och augusti, jag ser fram emot allt det där underbara som är framför oss. Och jag längtar tills de dagarna då jag kan berätta allt för er, hela historien.

När jag stannar upp i dessa dagar känns livet lite smått overkligt. Och jag njuter av det här nuet. Jag kan tänka mig att det är såhär det känns, som jag känner precis nu, om vi skulle vara fyllda med fluffig och söt sockervadd – en rätt mysig känsla liksom.

20140527-230325-83005490.jpg

Uppe i himlen som är blå.

Tycker det är galet mycket känsla i den här låten, särskilt den här långsamma versionen. Den väcker liksom fjärilarna till liv i kroppen, tycker ni inte?

Älskar att vara uppe i himlen. Älskar också att ha på mig färger som är blåa likt himlen. Igår köpte jag en ny kjol från för alltid tjugoett, ni vet vilken butik jag menar. Och en topp från Mango. Hatar fortfarande att shoppa, men gillar ju att klä mig i lite roliga kläder. Det bästa är dock att hitta favoritkläder man kan ha i flera år!

Så ungefär såhär ser jag ut idag, “dagens outfit”. Yeye. Embeded direkt från instagram för att det blev enklast så just nu. Och lille Karl, min ring, är också med. Berättade jag att jag tappade bort honom i typ en vecka? Jag var så förtvivlad, var som att gå igenom en sorg – och precis när jag nästan kommit över det – hittade jag honom i min jackficka!

Hur mår ni? Mitt humör är på topp! Kanske för att sommaren kommit tillbaka. Igårkväll satt vi vid Flaucher, floden här i München, tills man kunde se stjärnorna. Vi grillade tyska korvar och njöt av varandras fantastiska sällskap. Gillar människorna jag hänger med här MASSVIS!

Bara ben och utomhushäng tills det blir mörkt. Ja tack.

bbq flaucher münchen

Bästa roadtripen.

I onsdags förra veckan hoppade vi in i en hyrbil och åkte mot Bodensee. En vacker sjö som ligger väldigt nära schweiziska gränsen. Samma dag hade vi hittat ett hotell i Meersburg som ligger precis vid sjön. Det var ett hotellrum på översta våningen med svarta takstolar som syntes i taket. Och utsikten var smala gator och vinodlingar. Magi.

20140510-132102.jpg20140510-132049.jpg

Vi kom fram sent och alla restauranger hade hunnit stänga. Så vi hittade mysigaste vinkällaren med en helt fantastiskt servitör. Allt de severade förutom fantastiskt vin var Flammen kuche, en pizzaliknande rätt som är vad jag skulle beskriva som mysig att äta. Vinkällaren låg i en brant och smal gata med kullerstenar, ni vet helt perfekt och idylliskt.

20140510-132040.jpg20140510-132018.jpg

Nästa morgon promenerade vi längs dessa dagar och tittade i skyltfönstren på små butiker. Vi gick längs små vinodlingar och satt vid vattnet och bara tittade. Drack kaffe och skrev vykort.

20140510-132114.jpg20140510-132134.jpg20140510-132207.jpg20140510-132148.jpg

Och efter lunch åkte vi med bilen runt sjön för att komma till Konstanz. Meersburg var väldigt litet och det här var en lite större plats. Jag åt en supergod smörgås till lunch med rökt lax. Här kunde man också titta på vattnet och bara promenera runt. Vi stannade ett par timmar (tog ingen bild, den tidigare platsen var så vacker så det räckte liksom, som ni ser ovan) innan det blev dags att dra sig vidare till nästa hotell som vi bokat samma morgon. Det var i Zürich.

20140510-132220.jpg20140510-132230.jpg

Allt ligger så nära här, bara någon timma i bil så är man plötsligt i en helt annorlunda stad, eller land till och med. Jag sov när vi rullade in i Zürich. Och var i övrigt glad att vi inte blev stoppade i tullen för jag hade inget pass med mig. Schweiz som inte ens är med i EU.

Den kvällen promenerade vi in till centrum. Det här är en relativt liten stad fick vi uppleva. Och det regnade som ni ser. Vi gick genom den gamla staden som var sådär typiskt mysig och sedan hittade vi den mest populära gatan när det kom till restauranger och caféer. Italienskt blev det. Jag åt en sparrissoppa och eftersom det inte är överdrivet mycket mat var det perfekt med tiramisu till efterrätt.

20140510-132247.jpg

Nästa morgon letade vi upp caféet som skulle ha stans bästa kaffe. Heinrich eller något liknande hette det. Åt både paj och cheesecake till frukost. Samtidigt som jag satt och klurade på om jag skulle kasta 1500kr på ett par sjukt mainstream skor. Orkar inte skriva namnet pga alla spam-kommentarer som kommer in när man skriver ett välkänt märke, men det börjar på N. Men när jag provade skorna igen kändes det bara så himla fel att jag skulle traska runt precis som alla andra. Behöver alltså fortfarande skor.

I Zürich har jag även ett par vänner som bor, jag pluggade med dem i Auckland. Så vi åkte förbi en av dem, Vanessa, på hennes jobb och hann säga hej och prata lite. Fantastiskt kul att se henne. Funderar på att planera in en hel weekend där, i juni kanske. Men dagarna börjar plötsligt kännas väldigt värdefulla så de måste planeras och prioriteras noggrant.

Vanessa tipsade oss om kanske stans lyxigaste hotell eller slott snarare. Så vi åkte dit, parkerade och promenerade in i våra sneakers precis som om vi bodde där. Men alla kunde nog se att vi mest var turister som var nyfikna. Vackert var där och dyra rum hade de. Antecknade mentalt på dröm-listan.

20140510-132305.jpg

Nästa destination var Liechtenstein för vi tyckte att när man är så nära ett annat litet land bara måste man ju besöka det! Jag drack en rolig öl i bilen som hette Kurt med slogan “When I’m good I’m very good, but when I’m bad I’m better”. I Vaduz, Liechtensteins huvudstad, drack jag också öl (i ett sjukt fancy ölglas?). Medan vi satt och använde restaurangens wifi för att boka nästa hotellnatt… Som skulle spenderas i Österrike!

Liechtenstein var för övrigt väldigt dyrt.

20140511-154638.jpg20140511-154646.jpg

Så vi bilade iväg igen till det random motell vi hittat i en liten stad med namnet Dornbirn. Och jösses, här klev vi in i 80-talet när vi gick in på en bar. Stämningen var så mysig, musiken var perfekt och ALLA satt och rökte inomhus. Rökning är ju inte bra i sig, men det kändes verkligen som att kliva in i ett liten bar från långt tillbaka i tiden och jag kunde inte låta bli att älska det!

20140511-154704.jpg20140511-154716.jpg

Middag åt vi på Rotes Haus i Dornbirn som var i väldigt bra klass. Råbiff heter det här var? Första gången jag testade det och det var ju helt OK.

Nästa morgon åkte vi till St. Gallen där världens äldsta bibliotek finns. Vi promenerade runt i regnet och fryste om händerna. Drack kaffe på ett konstigt café, körde vilse bland smala gator och hittade små fina utsikter, hittade tillslut Stiftsbibliothek och spenderade en stund åt att läsa gamla texter, studera vackra takmålningar och sådant fint.

20140511-154730.jpg20140511-154743.jpg20140511-154757.jpg
Det var lördag och det var också den dagen vi tyckte att nu får det räcka med roadtrip. Påväg hem tog vi en sväng förbi Alperna. Alltså?! Jag älskar att man bara kan “ta en sväng förbi Alperna”. Pappa åker nämligen dit varje sommar och vandrar, i ett ställe som heter Lech. En jetset-alpby om vintrarna. Och helt död den här tiden om året. Kallt också, det snöade till och med. Där kom vi med sommardäck och försökte ta det lugnt i de branta kurvorna. Dessutom såg vi inte desto mer av den magiska utsikten, dimman var tjock och molnen tunga. Men vi kunde känna hur vackert där måste vara…

20140511-154809.jpg

Vi kom hem sent lördagkväll. Stannade till och åt middag i Füssen, staden man utgår ifrån när man ska besöka Disney-slottet Neuschwanstein. Men det var så sent och så molnigt och mörkt att vi valde att skippa det för denna gång.

Älskar roadtrips. Låt oss göra det snart igen!
Nästa gång vill jag till Italien och det hoppas jag får göra i juni!

Love, that’s all.

IF NOT LOVE, THEN WHAT?

when he kisses her, storms rise beneath her skin; for she is the ocean, and he, her moon.

LOVE IS WHY WE ARE HERE

You don’t get to choose, you just fall in love and you get this person who is all wrong and all right at the same time. And you know you love them so much except sometimes they drive you completely insane no one can explain it. And the reason it’s so confusing is because it’s love, and if love didn’t have challenges, what would be the point?

Så vackert, så vackert. Allt sånt här får mig att smälta. Särskilt sista meningen där, och om kärlek inte hade några utmaningar, vad skulle det då vara för mening med det? Min drömvardag skulle vara som sådan att jag fick sitta och läsa poetiska och romantiska och sagolika meningar, hela tiden. Skulle man någonsin tröttna? Jag skulle förstås kunna varva det med att skriva några rader själv också. Då skulle man nog kunna hålla på i all evighet, tror ni inte?

Varsågoda i alla fall. Hoppas det kändes som en fin paus i en annars kanske lite stressig onsdag? Dags för mig att återgå till arbetet. Här ska skrivas, inga romantiska och poetiska texter, men i alla fall; jag får skriva om dagarna och det ska en ju vara tacksam för.

Vin och vänner framför vågorna.

I kväll var en så vacker kväll. Mötte vänner jag inte sett på länge, tittade människor jag tycker om i ögonen, smuttade på vin första gången sedan jag lämnade Sverige och fick dessutom beundra vågorna från den restaurang där vi satt.

Puss

red lipstick
Vi var på Old Lighthouse Bristow i Fort Kochi och jag åt seafood soup. Mums. Det var perfekt.

Spa och shopping, lyxlördag med mig själv.

Besökte min kompis salong slash spa idag efter en senare frukost och fick en timmas gudomlig avkoppling. Hela kroppen peelad med en färsk papaya-skrubb. Inklusive lite massage. Sådant man borde göra minst en gång i månaden, särskilt i ett land där det är så billigt. Motsvarande 150kr.

20130831-191627.jpg

Tog en autorickshaw vidare till Lulu Mall, största shoppingcentret i Kerala. Där jag kom att spendera kommande fyra timmar som ett litet besök i himlen. Jag har aldrig varit så lyrisk över att gå in i en Vero Moda butik (det mest svenska som gick att hitta där) eller över de låga Nike-priserna!

Nedan ser ni några av mina fynd. Rosa topp på Vero Moda. Tydligen är rosa den färg som passar mig bäst när det kommer till kläder. Gul topp från United Colors of Benetton, älskar den! Och så på sista bilden ett träningsset från Nike, tightsen har ett coolt, grått mönster och är extremt sköna.

20130831-191638.jpg20130831-191645.jpg20130831-191649.jpg

Jag upptäckte även höjden av att sticka ut när jag kilade in på herravdelningen i en butik och började välja bland tshirts och tröjor som jag sedan gick och provade och slutligen köpte. En ung man kom fram till mig “is this really for girls?” och jag svarade “No? It doesnt really matter, does it?” Jag försöker så ofta jag får chansen inflika att vi inte är män eller kvinnor, vi är alla människor. Likaså som vi inte är troende eller icke troende, vi är även där alla människor.

Köpte en herrmjukiströja och en herrtshirt, störtsköna plagg. Och just det, även en väldigt glammig, ljusrosa väska följde med mig – inte hittad på herravdelningen, haha.

Efter shoppingen hittade jag ett café som serverade hyfsat god cappuccino. Där slog jag mig ner och begrundade livet en stund. Vet ni hur härligt det är att gå runt som ensam och enda vit i ett shoppingcenter fullt av indier? Det är något över den känslan alltså, man känner sig unik på ett sätt man aldrig skulle känna hemma.

20130831-191654.jpg

Det mest häpnadsväckande var när jag fick syn på tre nunnor som kom vaggandes genom en av de största butikerna i Lulu Mall. Nu vet jag inte mycket om nunnor och jag gissar att man har fördomar, men jag skulle inte ha tippat på att de ägnade lördagarna åt att shoppa… Och jo, vad jag än känner eller hur jag än reagerar – så avslöjar mitt ansiktsuttryck det på direkten. Så när jag såg dessa nunnor kan jag lova att min haka var vid knäna och mina ögon stora som på ett barn som ser jultomten för första gången. Andra gången jag såg dem ville jag så gärna be om att få ta ett foto – men jag visste inte om det skulle anses oartigt så jag gjorde inte det.

Kort och gott en väldigt behaglig och lyxig dag! Jag kunde än en gång konstatera att shoppar gör jag bäst i mitt egna sällskap och mitt egna lugna tempo.

Magin infinner sig vart jag än går, det är så det känns ibland.

Jag minns i våras när jag fick erbjudandet om att åka till Indien för ett år. Jag hade första intervjun och bestämde mig för att tacka nej. Under nästa intervju skulle jag helt enkelt meddela att det inte kändes aktuellt. Att jobba med sälj och marknadsföring var ju inte vad jag allra helst ville göra. Högst upp på min lista stod det att skriva den där boken. En bok som jag och en vän redan hade börjat på. Jag berättade kanske aldrig det för er? Under ett par månader så skrev jag på en bok. Där och då tänkte jag att det var vad jag ville satsa helhjärtat på. Jag vill bosätta mig i en magisk liten hyreslägenhet i Göteborg, leva knapert ett tag, läsa ett par kurser, och skriva på min bok. Jag hade min närmsta framtid planerad och dessutom höll jag på att bli kär. Så när det blev dags för den andra intervjun hade jag redan fattat mitt beslut. Jag hade förklarat för min pappa hur jag resonerade och han sa som alltid hur fantastiskt klok jag var. Men under den andra intervjun förändrades allting. Känslan kom till mig och det var min mage som sa, det här är rätt för dig Jennifer, du ska åka till Indien. Det fanns plötsligt inga tvivel om att jag skulle tacka ja och just nu, här i min säng i Indien, kunde jag inte vara mer tacksam. Det finns inga tänk om, jag hamnade här för att det var menat så. Jag var menad att komma till Indien och jag vet inte exakt vart det kommer att leda mig men jag är övertygad om att det kommer leda till mina drömmars destination. Magin infinner sig vart jag än går, det är så det känns ibland. Och någonstans har jag hört att bara de som verkligen tror på magin kan uppleva den. Jag vet inte exakt vad jag menar med magi, men jag vet att det jag upplevt de senaste åren många gånger varit definitionen av magiskt. Magiskt i min värld, för mitt hjärta och min själ. Kanske är det även så att Indien är lite av magins land? Nya Zeeland var visserligen också magiskt. Kanske är det bara så enkelt att jag tänker lite mer poetiskt och djupare än de flesta, att vi alla upplever magi, men vi uttrycker det på olika vis. Jag gör det genom mina tankar som blir till meningar och små texter. Som en dag, kanske blir till stora verk.

20130826-222602.jpg