När jag kom till Finland reflekterade jag inte först över hur jag skulle kunna bli uppfattad som svensk i Finland, men allt eftersom blev det något jag började fundera mer över. Jag insåg ganska snart att det var ovanligt att som svensk flytta till Finland – åtminstone bland de svenskar jag mötte. Att överhuvudtaget flytta som utländsk till Finland visade sig senare också vara ovanligt och den nästan uteslutande anledningen till varför andra nationaliteter kommer hit är kärlek (enligt en empirisk studie).
Häromveckan publicerade Expressen en artikel om tre studenter som gjort en undersökning där de kommit fram till ett växande hat mot svensktalande i Finland. Artikeln har väckt en del starka reaktioner i finsk media och några svenskar har hört av sig till mig och undrat om det verkligen är så?
Frågan är alltså, finns det ett hat mot svensktalande i Finland?
Jag måste börja med att säga att jag upplever en viss komplexitet i det här landet till följd av de två språken och att jag kan förstå att det faktiskt finns en spänning mellan finskan och svenskan. Allting började med att Finland en gång var en del av Sverige, svenskar skickades till den finska delen för att ”ta hand om landet” och på den vägen var det. Finlandssvenskarna har varit de som ägt mark, haft pengar och kunnat starta företag som det gått bra för. Sen har svenskan och finskan levt kvar och det har varit obligatoriskt för alla att lära sig svenska i skolan.
Vad skulle då det här ”hatet” egentligen grunda sig i?
Språket och orättvisan?
Jag kan tänka mig att det till viss del handlar om orättvisa. Jag kan förstå varför man tycker det är konstigt att man som finsk måste lära sig svenska i skolan om man inte ser varför det skulle vara bra och anser att man inte har någon nytta av det. Finlandssvenskarna utgör 5% av landets befolkning och vissa delar av östra Finland har jag förstått är mer ryska än svenska, medan det är tvärtom i Österbotten (den mest svenskspråkiga delen) – såklart många tycker det är märkligt att de måste lära sig svenska.
Bild som visar en karta över de svenskspråkiga kommunerna i Finland, där de är enbart svensktalande, där de finns i majoritet och även där de finns som minoritet.
Å andra sidan har jag förstått att det är en viktig del för landets kulturarv, att behålla svenskan bildar ett starkare band till Sverige och Skandinavien. Dessutom är det inte minst viktigt för de som faktiskt har svenskan som första språk. Men då måste man också kunna få eleverna att förstå detta. Som med all undervisning anser jag (som om jag vore någon sorts expert?!) att när du förstår varför du lär dig något så är det betydligt mer motiverande – något skolan ofta tycks glömma bort.
En kommentar jag läst menar att samma problem inte skulle ha funnits om Finland istället hetat t.ex. Nyland och att man i Nyland skulle pratat finska och svenska, precis som man i Belgien pratar nederländska, franska och tyska.
Den finlandssvenska överklassen?
Av det jag upplevt av Finland och främst då Helsingfors så är det väldigt segregerat mellan de som talar finska och de som talar svenska. Folk håller sig till sina gäng – kanske för att det blir så naturligt men också är enklast så? Svenskfinland är dessutom en liten ”värld” där många känner varandra och en grupp som kämpar för att få behålla sitt modersmål och få svensk service i butiker osv. Jag kan alltså förstå att man måste ”hålla ihop”.
Det finns också en idé om att finlandssvenskarna tillhör någon sorts överklass och detta är något jag verkligen försökt reda ut. Som med alla stereotyper finns där en viss sanning, men det visar aldrig hela bilden. Som finlandssvensk har du t.ex. lättare att komma in på universitet här i Helsingfors, då det finns fler platser för svenskspråkiga i proportion till hur många de är jämfört med de finsktalande. Dessutom har du senare i arbetslivet en fördel om du pratar både finska och svenska eftersom det kan underlätta för ett företag att ha anställda som kan arbeta med båda språken.
Om det är så att finlandssvenskarna skulle vara del av en ”högre klass”, så rör det sig nog i så fall endast om Helsingfors-området. Och om det nu finns någon sanning i detta, så skulle i alla fall jag kunna tänka mig att den här ”finlandssvenska överklassen” mycket väl kan sticka i ögonen på några finländare (det finns givetvis precis som i Sverige även här en stark jantelag).
Att folk i Finland undviker att prata svenska i vissa områden och på vissa platser verkar vara ett faktum, hela orsaken till det här ”hatet mot svensktalande i Finland” finner jag dock fortfarande något oklar.
Vad tänker ni som är uppvuxna som finlandssvenskar i Finland? Kan ni känna igen er i något av detta? Tycker ni det är komplext? Hur skulle ni önska att det vore? Det är ett intressant ämne tycker jag och det skulle vara kul att höra fler tankar och åsikter!
Hur uppfattas man som svensk i Finland?
Som svensk har jag dock inte ännu stött på några negativa kommentarer ute i offentligheten, men å andra sidan – om de sägs på finska skulle de förmodligen gå mig obemärkt förbi. Och ärligt talat vet jag faktiskt inte (ännu) riktigt hur man uppfattas som svensk i Finland?
Efter att gång på gång få höra ”allt är bättre i Sverige” är jag rädd för att finländare ska tycka att jag också är av den uppfattningen – och att jag som svensk således skulle anse mig vara ”bättre”. Eller att många finländare baserar sin bild av Sverige och svenskar enbart på Stockholm och således skulle kunna uppfatta mig som en ”dryg svensk” (okej, ännu en inte helt rättvis stereotyp, men ändå).
Det är nog min största rädsla för hur folk i Finland ska uppfatta mig som svensk från Sverige, men eftersom jag inte har några belägg för detta borde jag kanske släppa den rädslan? Förutom att min pojkvän hade en del förutfattade meningar om svenskar när vi träffades, men det gick ganska snabbt att motbevisa…
Disclaimer: Jag lyssnar gärna till synpunkter och tankar från finländare och finlandssvenskar som kan lära mig mer om detta. Jag vet att min upplevelse är begränsad och inte talar för hela sanningen.
Follow
