“Still water and one Fernet Branca, please.”

Postat 12 april, 2014 av jennifer

En lördag i München. Det var en så vacker lördag med min far i staden. Vi har gått och gått och gått. Tittat på hus, på parker, på byggnader. Känt hur alla träd som blommor doftar helt ljuvligt. Druckit en iskaffe med glass OCH grädde. Efter det fått ont i magen. Pappa har försökt att för andra gången beställa en LITEN öl, men de minsta här är aldrig mindre än 0.5 l. Jag har beställt en vatten och en shot av fernet branca när klockan var kring fyra. Av den enkla anledningen är att det ska fungera som medicin för magen, det gjorde det typ. Vi har också ätit middag på kanske Münchens bästa italienska restaurang (helt baserat på egentligen ingenting då det är första italienska jag ätit på och inte fått några som helst rekommendationer, men den var TOP!). Beyond fancy skulle jag vilja säga. Jag råkade vända på min kniv på bordet innan vi fått maten, de kom och vände den till rätta så fort de såg detta. Alltså så att kniven låg vänd utåt istället för inåt eller hur det nu var…. De serverade inte ens öl. Ett ställe i MÜNCHEN som inte serverar ÖL, that’s a first.

Några random bilder från dagen. Dagens kanske mest udda bilder till och med. Andra bilden är till exempel pappa Göran inne på Abercrombie & Fitch. Eftersom han inte kände till konceptet var det kul att visa honom – han såg rätt fascinerad ut och rynkade lite på näsan. Sista bilden är en kul(?) sidostory:

TIDIGARE IDAG
Jag: *tittar på skylten* Ah, pappa! Det där måste vara samma smart-förening som vi har hemma, Mensa?
Pappa: *skrockar* Det stavas med z:a. *lilla gumman*
Jag: Åh, typiskt. Jag ska nog inte vara med där after all.
NU
Jag: *googlar* Pappa det stavas visst med S! Och det är världens(!) största och äldsta “high IQ society”. *oh snap*

Och nu säger jag godnatt samtidigt som pappa frågar “hur gör du när du lägger in något på Facebook?” …..

Hotell ❤️

Postat 12 april, 2014 av jennifer

Svara

Att få vakna såhär.

Och äta det här.

Tillsammans med den här.

Det tycker jag är mycket mer än OK. Har sovit elva timmar i en typiskt skön hotellsäng. Och nu ska vi vandra över Münchens gator och torg.

Middagen igår blev tapas på Teatro Tapas Bar. Hett tips för gudomligt god mat! Vi hade tur som fick ett bord, stället var utöver det fullbokat.

Jag just nu: posar i hotellrummet och är redo att vara lite turist i staden där jag för närvarande bor. Har inte hunnit vara särskilt turistig överhuvudtaget. Tänker mig att det måste bli ändring på det, vill hinna se så mycket som möjligt innan jag är klar här. Om jag nu blir klar i augusti? Åh du ovissa framtid – how I love You!

Önskar er alla en mycket bra helg! Puss!

Fredagens.

Postat 11 april, 2014 av jennifer

Svara

Okej mina vänner. Det är fredag och lyckan sprider sig faktiskt i min kropp idag. Jag. Kan. Inte. Sluta. Nynna. Och det är ett uppenbart tecken på att lille jag mår väldigt bra. Jag har liksom en väldigt mysig vårkänsla i kroppen. Känner ni med mig? Eller mår ni helt åt helvete? Jag hoppas ni mår bra och om ni inte gör det, det kommer bli bättre. Läs det här om ni vill känna att ni är normala, vi är aldrig ensamma om att må dåligt.

MEN, FREDAG:

1. Min pappa är här! Snart får jag träffa honom! Vi ska bo på hotell hela helgen!

2. Zalando fyller 2 år, om ni vill ta del av deras exklusiva rabatter som gäller fredag och lördag kan ni göra det här. Ni får en reklam-banner att vila era trötta ögon på också :-)
Tada!

3. Idag bjuds det på pizza på kontoret och något ska presenteras. (Men jag tänker skippa pizzan och äta tapas med pappa!)

4. Mina bästa låtar just idag är superlöjliga men sådana som fastnar. Varsågoda.

Och det var allt från mig, just nu. Vi hörs under helgen och jag hoppas på att få dela med mig av ord om ljuvliga middagar och hotellfrukostar :-)

Exhausted är bara förnamnet.

Postat 10 april, 2014 av jennifer

Svara

Så typiskt mig att tycka det är en bra idé att vila lite innan jag börjar städa och tvätta. Åt lite middag och tittade på min favoritserie, den löjliga ni vet som jag följer nu. Och vid nio insåg jag att tvätten inte kommer ta sig själv till tvättomaten ikväll heller. Samt att mattbaggarna förmodligen inte kommer trivas sämre om jag inte ger saneringen ett ärligt försök. Nu tre timmar senare är jag klar. Mitt uppe i detta tvingas jag kolla jobbmailen inför imorgon. Och nu vill jag bara sova. Men vill bjuda på den här bilden. Påminner väldigt mycket om saneringen i Indien om ni minns. Lika glad och rosa, bara aningen tunnare kläder då jämfört mot nu.

Då

Det kanske sjukaste är vad som händer precis efter jag skrev den senaste meningen. Mitt framför mig på tunnelbanarälsen (ja står och väntar på tunnelbanan just nu) ser jag en liten MUS springa förbi. Möss i sig är inte så sjukt i städer gissar jag, men sammanträffandet var slående. Allt är precis som i Indien med andra ord, fast proportionerna skiljer sig.

/Jennifer, ser fram emot en helg på hotell i München!

En vanlig dag på kontoret.

Postat 10 april, 2014 av jennifer

Svara

Fick en fråga för ett tag sedan hur en vanlig dag på jobbet ser ut för mig… Jag kommer in någon gång mellan 8.30-10. Älskar möjligheten till lite flex. Tar min dator från skåpet med alla laptops och går igenom det stora rummet där alla som jobbar med onlinemarknadsföring sitter, unga människor från massor av olika länder.

Sedan ser dagarna lite olika ut beroende på vad som gäller just nu. Att jobba i ett startup innebär att man får vara beredd på snabba ändringar och nya direktiv. Ibland har vi veckomöten, men nu rapporterar vi siffror på en daglig basis. Vi har även ett månadsmöte i slutet av varje månad.

Och det jag gör? Skriver texter till vår hemsida, förlänger texter som redan finns och skriver blogginlägg till Cupobloggen. Det är ena delen. Den andra är att jag är i kontakt med olika företag, hemsidor och andra för att ordna kampanjer och tävlingar. I morgon kör vi till exempel en kampanj i samarbete med Zalando som fyller 2 år!

Vi spånar just nu på en större kampanj tillsammans med några andra. Och det är överlag kul att jobba i ett så ungt företag, både företaget i sig självt och alla anställda.

Och kontoret har jag visat tidigare, men här får ni det igen. Vi flyttade för drygt en månad sen in i den här nya, fina byggnaden. Vi har ett stort kök där det finns pingisbord och ett fotbollsspel – upplagt för sköna breaks och trevliga fredagskvällar… ;)

Luncherna tillbringar vi där eller utomhus med en frisbee när solen tillåter. Jag tar för det mesta med mig sallad, går och köper sallad eller äter i en canteen som finns i Telekoms byggnad intill oss.

Jag har skrivit lite tidigare om Cuponation. Men vi är en portal som erbjuder rabattkoder till olika onlinebutiker. Är man intresserad av att göra ett internship i München hos oss kan ni spana in olika jobb och positioner här, bland annat marknadsföring som jag gör.

Let your tears water the seeds of your future happiness.

Postat 9 april, 2014 av jennifer

Svara

“Cry. Forgive. Learn. Move on. Let your tears water the seeds of your future happiness.”

- Steve Maraboli

Livet är magiskt. Idag var en sådan dag då jag tänkte There is only so much happiness you can take, en sådan dag då jag borde gått hem och lagt mig i sängen för att låta tårarna bara komma. Jag var trött, är trött. Det kunde varit ett perfekt tillfälle att kliva in i skepnaden av lite deppig och självdestruktiv. Det behövs ibland och det är ok. Men när jag gick från jobbet kände jag bara, varför? Jag är ju glad. Nu sitter jag på min säng och lyssnar på gråtiga låtar. Men det finns inga tårar där, de som alltid brukade lura bakom ögonlocken alldeles för ofta. Jag tror att jag för ett par veckor sedan grät en hel månadsranson av tårar. Och ögonen måste få vila. Hjärtat måste få leva på lyckan en stund. Trots att livet är så märkligt, så jättemärkligt. Ibland är det så.

Det handlar om lycka och om tårar. Om att gråta, förlåta, lära sig, gå vidare och låta tårarna vattna de frön som man sår för framtida lycka.

Skype-poesi på jobbet en onsdagseftermiddag.

Postat 9 april, 2014 av jennifer

Svara

A i den här konversationen nedan är Ari min bästa finska kollega. Han är helt underbar och vi alla älskar honom väldigt mycket av en rad olika anledningar. Han är även kanske världshistoriens sämsta roomie (inte självupplevt) men har än så länge inte blivit utkastad (det är nog egentligen bara en tidsfråga). Jag tror också att han har ett hjärta av guld, bakom den finska, karga och kyliga fasaden (han är visserligen varken särskilt karg och kylig).

Han sa till mig idag att jag alltid är så glad, misstänksamt glad i hans mening. (Tydligen har min ledsna dagar inte varit särskilt uppenbara överhuvudtaget). Och jag började predika om diverse övningar för att vara glad slash lycklig. Jag fortsatte sedan att spamma honom med citat om lycka, varpå denna konversation utspelade sig – och jag tyckte den var så vacker att jag måste dela med mig…

A: I want to know the whole spectrum of feelings. I want to be sad, mad, tired, glad, confused, unsure, confident, excited, and scared.
J: yes yes yes, me too and I am. all the time. sometimes too much
A: good
A: and I want to be drunk

Och här är han, Ari. På en strand i München, med vinflaskan i hand.

I-lands-beslutsångest.

Postat 9 april, 2014 av jennifer

Sitter här med kanske löjligaste problemet någonsin. Jag älskar ryggsäckar, men hatar dem för att de oftast är så himla fula. De är praktiska att bära men sällan praktiska på något annat vis (eh ja, mest kanske ur utseende-perspektivet).

Jag har haft en vit Fjällräven Kånken som varit helt underbar. Allt man behöver får plats i väskan och den är så lätt att ha med sig (obs! med risk för att låta onödigt säljande). Men en vit ryggsäck som färdats genom Nya Zeeland, Australien och Indien är inte lika vit längre – så därför bor den numera hemma i Sverige och kommer förmodligen inte användas så mycket mer.

Men, jag har kommit till insikten om att jag vill ha en ny Fjällräven Kånken och står nu i ett beslut mellan de två färger som finns hemma hos Outnorth – Peach Pink och Ice Blue…

Jag hatar att fatta sånna här beslut för jag vill bli maximalt nöjd med vad jag bestämmer mig för. Jag vill ÄLSKA min ryggsäck och tycka att jag kan använda den JÄMT. Isblå eller persikorosa- vilken tror ni kommer klä min själ bäst?

Eller har ni förslag på någon annan praktisk/bra men samtidigt lite snygg eller “cool” ryggsäck?

“Det är fint att se dig le igen.”

Postat 9 april, 2014 av jennifer

Goddag snyggingar! Eller, god eftermiddag må vara mer korrekt.

Vilken intressant diskussion det blev här på bloggen igår om det här med att få ekonomiskt stöd från sina föräldrar. Jag tycker det är så kul att få höra er läsares olika tankar och åsikter. Lika trevligt tycker jag det är när ni mailar och berättar saker eller ställer frågor. Ni gör bloggandet roligare och bättre, bara så ni vet!

Det är snart påsk och det finns alla anledningar att äta ägg, såväl vanliga som choklad! Jag fick denna lille söte (se bild) igår av Finland. Inte av landet i sig visserligen, utan min finska kollega. De jag tenderar att hänga mest med här på kontoret. Mormor – om du läser det här, jag vet att du läser min blogg ibland – jag har lärt mig den fras på finska som blivit utsett till typ världens vackraste. Jag ska berätta när vi pratas vid nästa gång ;)

Och leendet håller i sig. Det är såklart att det finns något som ligger där och skaver, men när jag fick höra orden att det är fint att se dig le igen så kände jag att ja, det är det och det är jag värd. I slutändan har vi bara oss själva, en tanke jag alltid återkommer till.

Hur har man råd att resa eller flytta utomlands?

Postat 8 april, 2014 av jennifer

Att flytta inom sitt egna land är normalt mindre kostsamt än att flytta utomlands. Så ja, du kommer behöva lite extra pengar för resa, visum, vaccinationer och allt vad det nu kan vara. För att resa behöver man givetvis också pengar. En del använder sparpengar antingen som de sparat ihop själva genom att jobba eller som de ärvt, andra har föräldrar som har möjligheten och lusten att hjälpa. Sanningen är vi alla har olika förutsättningar. Har du inga sparpengar eller föräldrar som kan hjälpa, då rekommenderar jag att du jobbar hemma ett tag och börjar spara. Det är i och för sig ett helt eget kapitel, men det handlar om prioriteringar. Om du inte har pengar just nu kommer det förstås krävas lite mer tid och planering innan du kan ge dig iväg, men det är inte omöjligt.

Att bo och leva i Auckland var inte superbilligt. Jag betalade mindre för boende OCH mat för fyra månader i Kanada än vad jag betalde enbart för boendet på NZ.

Jag tycker att det alltid är så himla känsligt att prata om just pengar, eller hur? Kanske inte om man jobbat ihärdigt och sparat ihop sina egna pengar. Men så fort man har generösa föräldrar eller far- och morföräldrar så är det liksom alltid någon som tittar lite snett. Därför pratar jag ogärna om det. Men med tanke på att jag hade mitt första jobb när jag var 18, började plugga direkt efter gymnasiet och har gjort två internships efter varandra med kass lön så kan ni nog räkna ut ekvationen själva. Sen lämnar jag det upp till er hur dömande ni vill vara.

Jag hör dock gärna era funderingar och åsikter, vad ni tänker om detta – pengafrågan – och om ni har några tips! Stipendier till exempel? Det kan vara värt att kolla upp om man kan få beroende på vad det är man ska göra.