Kantareller, zoo & trädtoppsäventyr.

September har varit en hitills bra månad med lite höstiga och väldigt fina helger. Vädret har varit soligt och superhöstigt men man kan se att träden börjar skifta färg och kvällarna känns lite svala. Finländarna fortsätter gå barbent men jag sneglar på dem och tänker sådär varmt är det faktiskt inte.

Förra helgen så var vi ju ute hos Ts föräldrar och tanken var att plocka lite svamp. Det blev inte bara lite utan vi kom tillbaka med cirka 15 liter trattkantareller. En underskattad kantarellsort! Vi lagade flammkuchen (pizza-liknande) med kantareller, risotto med kantareller, kantarellsoppa och frös in ett gäng.

plocka kantareller

Svampplockning måste vara en av de absolut bästa höstaktiviteterna, eller hur? Hade varit kul att plocka lite riktiga kantareller och Karl Johan också.

Vidare till denna helg. I fredagskväll tog vi färjan ut till Korkeasaari där Helsingfors zoo ligger. De hade nämligen en temakväll med fokus på kattdjur och hade anordnat en kattnatt på zoo! De hade öppet till 24 och fokus var alltså på olika tigrar, lejon, vildkatter och andra kattdjur. Gud så mäktiga de är tigrarna och lejonen! Jag tycker det är så fascinerande att bara stå och beundra de stora djuren. Zoo:et jobbar mycket för att rädda olika arter som är utrotningshotade, det känns bra att stötta deras arbete!

korkeasaari zoo

Nere till höger kan ni ana den mäktiga tigern. Vägg i vägg hade en tigermamma och tigerungarna en egen bur. Zoo:et var också upplyst med massor av ljus, marschaller och lyktor. 

Och igår besökte vi Huippu! Det betyder topp på finska och är ett ställe där man kan göra ett såkallat ”trädtoppsäventyr”. Så extremt roligt! Man klättrar upp flera flera meter ovanför marken och tar sig igenom olika banor, åker på linor och känner sig som en apa! Åh, jag älskade det! Skulle helt klart kunna göra det igen. En bra utmaning för den höjdrädda ;) Själv glömde jag bort att jag befann mig så långt ovanför marken – det är det coola, att man kan vara där uppe och känna sig trygg eftersom man har en säkerhetslina fastspänd hela tiden.

Huippu treetop

Vi avslutade lördagen med middag här hos oss med Ts vänner, 3 rätters där huvudrätten var falafel i pita-bröd made by min alldeles egna kock här hemma. Sen satt vi och pratade och drack vin tills klockan blev nästan 2. Jag är lika tacksam varje gång majoriteten av samtalen sker på engelska, sånt där en annan tar för givet i sitt hemland (att man förstår språket) blir plötsligt en stor grej när man bor i ett annat land.

Och nu ska vi fortsätta denna helg och söndag med 1-års kalas!

På landet i en finsk mökki.

På landet? Eller i skogen? Eller i en finsk mökki (stuga på svenska)? Oavsett vad man vill kalla det så är det en fin plats att vakna på en söndagmorgon.


Det är Mumins föräldrars ställe, ett ganska stort bed&breakfast där vi alltid blir så bortskämda när vi är på besök. Med serverade middagar och frukostbufféer. Och väldigt mysiga och charmiga rum.



Omena är äpple på finska. Så god typ äppelkompott till havregrynsgröten!

Vi åkte hit igår med två andra par, åt goda ostar och drack vin, pratade (en hel del engelska bland all finska, faktiskt, men nu när de går loss på sina modersmål passar jag på att blogga) och bastade, såklart. Eller männen bastade och vi ladies pratade hemligheter.

Idag tänkte vi leta efter kantareller i skogen, om det kan tänkas finnas några kvar?

Sommarens sista dopp.

När jag kom hem efter semestern i San Francisco och Göteborg var jag nyförälskad i havet och lovade mig själv att bada åtminstone en gång i havet här i Helsingfors den här sommaren. Det började se lite mörkt ut när dagarna blev kallare och hösten smög sig på. Men sommaren har inte gett upp än och i helgen bjöds det på superfina dagar. Igår promenerade jag med bara ben längs med vattnet och tänkte i morgon ska jag bada!

Och så blev det.

Vi bor bara 2 kilometer från en fin strand i Westend (Esbos finare område) och när jag går ut och springer eller promenerar så går jag alltid dit. Nästan varje gång tänker jag på hur lyckligt lottad man kan vara som får bo såhär nära stränder och en fin skogsstig som går längs med havet. På vintern kan man till och med promenera på isen och på sommaren kan man passa på att bada.

Så idag tog vi på oss badkläderna och cyklade ner till Mellstenstranden.

Men jag trodde faktiskt inte att det skulle vara så kallt.

Det var riktigt isande kallt och förutom SUP:arna så var det endast en tapper finsk kvinna som var i vattnet, hon simmade dessutom ett bra tag. Sen var det även några barn som toppade tårna, men knappt mer än så.

Härligt var det i alla fall, jag lyckades doppa mig två gånger och tog några simtag innan jag snabbt var uppe igen. Tackolov var luften varm och skön och solen värmde. Det var till och med läge att lägga sig ner på handduk i sanden och låta kroppen självtorka. Dessutom var jag stolt över att jag uppnådde mitt mål om att bada i havet en gång till innan sommaren var över!

Och salthalten i Finska viken? Den är precis som resten av Östersjön inte riktigt lika salt som svenska västkusten, det kan man känna på läpparna och när vattnet rinner av en. Men det duger bra att bada i, ja förutom temperaturen då möjligen.

Bästa vänner, coola föräldrar & bebismys i Herrljunga.

De tjugofyra timmarna när roligaste gänget intog Herrljunga.

Det här var anledningen till att jag i sista sekund bestämde mig för att ta ledigt ett par dagar extra. Min hembiljett var inte förrän på tisdag och mina bästa vänner skulle träffas kvällen innan. När man bor så utspritt som vi gör, i olika städer och länder, så gäller det verkligen att ta tillvara på varje tillfälle som ges.

Efter kvällsmyset i Hindås och en sleepover där så hoppade vi in i Volvon och drog ut på landet, till Herrljunga, den lilla staden jag bloggat om tidigare. Där stormade vi in i Frosts nyinköpta hus och mötte upp andra hälften av vårt gäng (förutom en missing piece i Spanien).

Det var riktigt varmt ute och det fanns bara en sak att göra: hänga vid poolen.

Vi doppade oss och satt sedan mest på poolkanten och sippade på prosecco, i solen som bestämde sig för att gå i moln en stund och så fick vi även njuta av lite regndroppar och bullrande åska. Det gjorde absolut ingenting.

Här är fröken Frost (eller frozen som vi kallar henne) med sin bebis-i-vagn i ena handen och ett glas bubbel i andra handen. Mom-life balance skulle vi kunna kalla det.

Emma och hennes sambo är kanske Sveriges coolaste föräldrar. De har just flyttat in i huset och håller på att renovera helt själva, samtidigt som en åttamånaders Loui-bebis kräver uppmärksamhet alla sina vakna timmar. Och de gör liksom inte världens grej av att en liten mini-människa har kommit in i deras liv. Vi är 5 stycken som hälsar på och sover över – de ordnas utan problem med sovplatser, två stycken i en 120s säng, två på soffan och så går hennes sambo och sover hos grannen så jag får plats i sängen med Emma och bebis. Och bebben, han somnar i en vagn medan vi sitter på terassen och sippar på gin&tonics.

bebismys
Hur bedårande är han inte?? Han var faktiskt lyckligare än det ser ut i min famn… ;)


Och detta, toppar vilken perfekt sommarkväll som helst!

Det är väldigt mycket pyssel och händighet över Emma, hon gör massor av inspirerande DIY och delar med sig av allt detta på sin Instagram: @Elsegreta, samt på bloggen med samma namn. Att komma hem till henne är därför alltid lika spännande. Hur fina är till exempel inte de här drinkpinnarna i marmor?? För mig, som inte är så händigt lagd, är det helt otänkbart att kunna renovera sitt hus, själv. Sen beundras jag också av Emma för att hon inte har den där prestigen som alla andra mammor verkar ha. Hon plockar ur en barnmatsburk ur kylen och säger ”och en sån mamma som lagar egen barnmat, en sån är jag inte”.

På tisdagmorgonen öppnar jag ögonen till det här söta lilla ansiktet och hans jollrande. Det är omöjligt att inte vakna på gott humör när han ger en världens största leende och börjar klättra på en som om det är Mount Everest han tänker bestiga.

Bebisar är så häftiga och fascinerande! Deras omättliga nyfikenhet och vilja är beundransvärd och förmodligen högst nödvändig – hur skulle man annars lära sig att gå eller prata?! Senast vi träffade Loui i januari var han mest en liten grönsak, och nu är han en stor bebis som klättrar på allt och lärt sig att låta som en indian. Glad är han för det mesta också, ibland tänker jag att lugna föräldrar får lugna barn – men sen vet man ju att sådant ska man inte direkt uttala sig om och det finns säkert inte några vetenskapliga bevis för det.

Vi äter frukost och gör oss redo för att åka hem igen, Rebecca och hennes man ska till Spanien på semester, Lisa flyttar till Indien och jag tar flyget hem till Helsingfors. Våra liv fortsätter på olika håll, men vi planerar redan för nästa gång vi ska ses – var, när och hur det blir är alltid lika oklart, men det löser sig alltid. 6 år har gått, 3 år på distans, och vi håller fortfarande ihop. 

Ett kvällsdopp i en sjö.

En söndagskväll kan vara en hemskt fin söndagskväll om man befinner sig på semester och är någonstans i ett sommarsverige tillsammans med två bästa vänner. Sofia kom och hängde med mig under dagen hemma hos min moster, vi låg på varsin solstol, pratade om livet och kärlek, och svalkade oss i poolen emellanåt. När det blev kväll plockade vi upp Lisa på tågstationen som kommit hela vägen från Skåne-land. Så handlade vi middag och åkte hem till Sofias föräldrars hus ute i Hindås (utanför Göteborg, supermysig liten stad på landet).

Vi drack bubbel, så som man bör, och sen kunde vi inte motstå att gå ner till sjön och ta ett kvällsdopp. Som sagt har jag blivit liksom havs- och sjöfrälst den här sommaren. Det känns som ett av de absolut bästa sätten att connecta med naturen, att nästan naken simma runt i ett helt naturligt vatten.

kvällsdopp

Ni ser, så vackert!

Ni ser också hur min ena arm verkar spårlöst försvunnen, den naturliga förklaringen till det är att jag helt enkelt håller i min näsa. Eftersom jag inte riktigt vet hur man stänger näsan under vatten (okej det gör man ju inte egentligen men jag tycker det är lite obehagligt när man liksom känner hur näsan fylls av vatten…)

Att jag över huvud taget hoppade ner i sjön var faktiskt en bedrift bara det! Gud så stolt jag var över mig själv. Vi hoppade till och med flera gånger – för att det är kul och för att det är svårt att knäppa en bra bild på ett försök ;)

hopp i sjöLisa (som också tränat simning i flera år) pepptalkar mig innan hoppet, och sen är hon superwoman medan jag är typ livrädd_tjej_92. 

Vi flöt några minuter i vattnet som var drygt 20 grader, det var varmare än havet. Och sen kände jag hur en liten fisk naffsade på mitt ben och min arm – då var vi ganska snabba uppe ur vattnet igen. Det är det som är läskigt när man inte ser, och sådant som jag alltid varit lite rädd för. Men om man 1. hoppar ner i vattnet och 2. ser till att röra på sig ordentligt hela tiden – så skrämmer man förmodligen iväg fiskarna… Sen så är det ju, som sagt, inga vithajar eller livsfarlig sjöodjur.

Kvällen avslutade vi i soffan med ännu lite mer bubbel.

Åh så fint det är med sånt här, sommar, tjejmys, kvällsbad och prat om livet och framtiden och reseplaner och allt annat som kommer på tal kvällar som dessa.

Min favoritdrink.

Jag har insett att jag inte har något större sug för alkohol. Och inte något egentligt behov. Alla vuxna dricker jämt vin till fina middagar och så fort det blir semester så öppnas flaska efter flaska, eller box efter box (Sweden in a little nutshell). Man unnar sig. För det är man ju värd, och det är ju så gott, och så härligt. Och solen lyser ju, och vi är ju lediga. Själv dricker jag gärna vatten, Cola (light, zero eller pepsi max) eller Loka Crush päron (when in Sweden). När jag och Mumin öppnar en flaska vin ibland står den alltid kvar halvtom någon vecka i kylen innan vi tvingas slänga den…

Men när moster bjuder på mojito med egenodlad mynta, då är jag inte den som säger nej. Följt av grillade havskräftor (Göteborg in a nutshell) med ett glas vitt. Och så en irish coffee till dessert.

 

Inget går upp emot en riktigt god mojito, alltså oh my! Skulle i och för sig likväl kunna dricka en alkoholfri.

En svensk sommarkväll alltså, så himla fint! Det är verkligen drömväder här just nu dessa dagar, det var helt rätt beslut att ta ledigt. Imorgon är planen att åka ut till havet igen, jag och min trettonåriga kusin.

Förresten, måste säga att jag inte är något helgon när det kommer till alkohol. Jag älskar att ha en riktigt bra utekväll emellanåt (exempelvis de senaste jobbfesterna). Som alltid så gillar jag balans, högt och lågt, även om det mestadels blir lugna kvällar nuförtiden.