Mitt liv kommer alltid vara som på film.

När jag umgås lite mer med mig själv än vad gemene man önskar göra, så snurrar tankarna och drömmarna sätter fart. Lite varning för jag-har-sett-på-för-mycket-film. Och mina föräldrar kommer känna att de misslyckats med uppfostran medan de flesta kommer skratta åt lille jag. Men vad gör väl det?

Såhär är det…

Om ett par år kommer jag snubbla över (eller kämpa för det, vi får se) ett jobb i New York. Vad det nu kan tänkas vara inom är oviktigt just nu. Så kommer jag flytta dit, till en magisk liten lägenhet och vi kommer festa till tidiga morgnar, hänga i alla stans mysiga och hemliga områden, mysiga och hemliga barer osv. Drömmen typ, så kommer det vara. Någonstans kommer jag stöta på honom. En stilig man i kostym, ägare av x antal företag, några år äldre än jag. Han kommer ta ut mig på dejt, och en dejt blir till jättemånga dejter och de är de lyxigaste dejterna jag vart med om!

Men det är inte hans pengar som charmar mig. Det är egentligen ingenting som charmar mig, förutom hans intensiva blick och underbara leende, kanske. Vad som är betydande däremot är vad jag vill ge honom. Mitt drömförhållande är det förhållande där jag vaknar upp och vill visa honom hela världen. Jag vill visa den här mannen vad livet verkligen handlar om. Jag vill lära honom att uppskatta det lilla. Jag vill få honom att se allting genom mina ögon. Och det är vad som förtrollar honom.

Så är han fast vid mig och jag är glad att jag äntligen funnit någon som jag, hellre än med mig själv, tillbringar min lediga tid med. För att få lära någon att uppskatta det fina med livet och världen, jag kan inte tänka mig något vackrare.

Det är så jag tänker mig att kärleken är, såhär när hjärtat skiftar i svart. Man hittar någons hand att hålla, ger och tar från varandra, och så lever man med det. 

Allt du önskar kan du få.

Jag tror att allting man önskar sig och hoppas på, kan man få. Jag tror att vi fungerar så att det vi drömmer om, tänker på och strävar efter – kommer vi tillslut att uppnå. I februari såg min badrumsspegel ut såhär, en lista med mina drömmar/önskningar/mål (som ni även ser nedan, bild längst ned i mitten). En av sakerna på listan var “jobba utomlands”. En månad senare hade jag fått ett jobberbjudande i Indien.


Jag gjorde det här kollaget av bilder alldeles precis och allt det ni ser på bilderna, det är vad jag känner just nu. Det är den typ av energi som, när tankekraften fungerar som den ska, flödar i min kropp. Det är så jag vill leva. Det är så jag ska leva mitt liv.

Jag tittade i ett gammalt anteckningsblock igår, 2009 drömde jag om att ‘bli duktig på engelska’ – något som DÅ kändes väldigt långt borta. Idag pratar jag engelska i princip flytande. Älskar att bocka av punkt efter punkt på mina gamla drömlistor.

Vad drömmer du om?
Skriv ner dina drömmar och påminn dig själv om dem. Plötsligt är du där.

Att leva drömmen.

Det är lätt att glömma hur bra man har det. Därför är det viktigt att påminna sig själv om allt det där man är så innerligt tacksam för. Det kan man inte göra för ofta.

Jag är tacksam för…

  • Min föräldrar som stöttar mig i allt jag bestämmer mig för att göra, alltid är stolta över mig och älskar mig!
  • Min bror som alltid finns där och svarar på mina tusen frågor, som är dubbelt så klok som jag och vet så himla mycket om det mesta. Han är min idol.
  • Mina alla sorters olika vänner från norr till söder och världen över, som är helt otroliga, omtänksamma, härliga och alltid får mig att skratta och på bra humör.
  • Att jag har ett jobb till sommaren, i INDIEN.
  • Alla fina kommentarer jag får i bloggen, ni läsare är så himla fina!
  • Att det går väldigt bra med uppsatsen vi skriver och att jag får skriva den tillsammans med två av mina närmsta vänner.
  • Att jag snart tar min examen efter 3 år på högskola och jag är bara 21 år gammal!!
  • Alla de länder jag hunnit se hittills i livet; Thailand, Island, stora delar av USA, Kanada, Kuba, i princip hela Nya Zeeland, Samoa och stora delar av Australien.
  • Mitt drömmande, att jag vågar drömma mycket och stort och att jag tagit chanserna att få uppfylla mina drömmar.

20130425-081010.jpg

Att kämpa för sin dröm.

Jag sitter på tåget på väg “hem” nu. Hem inom citationstecken just för att jag inte riktigt har något hem just nu. Mitt hjärta är överallt och ingenstans och jag känner mig som en fri fågel som undrar vart vindarna kommer föra mig till sommaren och efter det.

Visualiserade hela våren, sommar och hösten alldeles precis. Satt med slutna ögon, stämningsfull musik i öronen och medan tankarna vandrade iväg och jag såg allting så tydligt framför mig, spred sig det största leendet på mina läppar. Att visualisera är en magi jag innerligt tror på. Allt jag drömmer om och kan se framför mig lika tydligt som händerna framför mig när jag öppnar ögonen, allt det vet jag är möjligt. Det är naivt, eller hur? Men det får det gärna vara så länge det bidrar med något gott. Ni får göra vad ni vill, tro vad ni vill, vara negativa, “realistiska” eller vad ni nu känner för – det här är mitt sätt och mitt liv och det ordnar sig alltid. Vad du än tror på, kommer vara din verklighet.

20130324-132909.jpg

Mvh, en ung och naiv Jennifer som trivs med det!

Allt det där jag drömmer om.

Bo i en liten lägenhet i Paris, jobba på ett café om eftermiddagarna och dejta nya märkliga fransmän varannan vecka. Jobba i en fjällstuga en hel sommar och möta människor från hela världen som kommit dit för att vandra och uppleva naturen. Fjällvandra i Sarek. Besöka pandorna i Kina. Lära mig att åka longboard. Och blir hyfsad duktig på att spela gitarr. Jobba på en cool organisation vart som helst i Europa. Flytta till Barcelona och lära mig spanska. Ägna en hel sommar åt att skriva en bok. Göra karriär i Stockholm. Köpa ett gammalt hus på landet och rusta upp till något vackert, med karaktär. Starta mitt egna företag, alltid vara min egna chef och inte tjäna överdrivet med pengar men så att jag klarar mig och trivs. Bo i Italien, eller bergen i Schweiz eller Österrike. Få ett asballt jobb i NYC och bo där i några år, springa varannan dag i Central Park och hänga i det mysiga området efter det andra och på en ny spännande bar varje kväll. Lämna allt och flytta till Nya Zeeland på obestämd tid, radera alla mina konton på sociala medier och leva ett nytt liv, spännande liv. Bo i Göteborg. Och att få kalla någon för min.

De tar aldrig slut, mina drömmar. Många av dem finns där, för att de är mysiga. De håller mig vid liv på något vis. Det må vara väldigt romantiserade bilder av det hela, det är jag högst medveten om – men varför drömma om en icke romantiserad bild? Att drömma om ett miserabelt liv kommer knappast generera i några framgångssagor.

Jag kommer drömma till den dag jag ligger gammal och grå, på en fin plats någonstans i världen och blickar tillbaka på mitt liv. Då jag minns äventyren och historierna från mitt liv.  Jag kommer vara stolt och nöjd över mig själv. För det är med den inställningen jag lever mitt liv, att jag ska kunna se tillbaka och veta att jag gjorde precis vad jag drömde om, att jag inte ångrar någonting och tog alla chanser. Och även då, nöjd med mitt liv, kommer jag drömma om det som kommer efteråt.

Mina drömmar skiljer sig från mina mål. Och just nu har jag ett klart och tydligt, högt uppsatt mål. Men det förblir lite hemligt, tills vidare. 

Självdisciplin.

Har börjat måndagen sjukt bra och snart är jag tillbaka i Jönköping. Har blivit väldigt inspirerad till att fokusera på rätt saker och se till att det blir gjort! Lathet och bekvämhet, vi är har gjort klart vår business tills vidare.

Veckomål:
- laga matlådor måndagkväll
- lämna in uppgift 2
- jobba stenhårt på uppsatsen och lämna in 20 sidor
- besöka gymmet en gång
- ta två promenader
- gå upp före åtta och ligga i sängen 21.45
- twittra 15 min varannan timma och max 15 min på mornarna respektive kvällen

20130225-115419.jpg

Staden som får mitt hjärta att le.

Jag försöker finna ord för att beskriva, men jag vet inte vart jag ska börja eller hur ska jag formulera mig. Det jag känner när jag kommer hit, är något jag inte är övertygad om att jag själv förstår, än mindre kan förklara i ord. Det är liksom en känslan som stannar till i bröstet. Precis när man tar ett andetag så stannar det upp och för en sekund blir jag mållös.

När jag vandrar längs kullerstensgator mellan tegelhus infinner sig ett välbehag jag inte upplevt på någon annan plats och det är som om allting plötsligt får en mening.

Det är här jag vill bo, tänker jag. Bli kär, eller hjärtekrossad. Skapa mig ett liv och bygga mig en bas. Här vill jag känna mig trygg och låta min son eller dotter få växa upp. Jag vill vara ute på äventyr i natten och åka på familjeutflykter till havet.

Nyårsmål – check.

Ett av mina mål det här året var att nätverka så mycket som möjligt. Något jag skulle vilja påstå att jag redan kan bocka av. Vilket inte innebär att jag kommer sluta nätverka nu, men att jag i alla fall uppnått mitt uppsatta mål! TJOHO!

Hur skulle man förresten kunna sluta när man väl börjat?

I kväll ska jag och träffa en väninna och en twitter-kompis (efter ett möte på Röda Korset). Twitter är så jävla bra. Helt klart mitt forum. I morgon ska jag träffa ännu en twitter-kompis, en tjej som också pluggar här och verkar ascool! Om jag åker till Göteborg i helgen kan det hända att det bjuds på ännu fler spännande möten… HERREGUD VAD KUL!