Sommardrömmar.

Förra sommaren var magisk på alla sätt och vis. Jag bodde min sista tid i München, jag hängde i Alperna, var på roadtrip till Frankrike, och så var jag galet nyförälskad. 

  

     

I sommar skulle jag vilja åka någonstans söderut i Europa. Skulle vilja köra en hyrbil i Italien eller bo på en gård en månad i Spanien (som vi faktiskt funderade på att göra förra sommaren). Samtidigt vill jag känna de nordiska ljumma sommarvindarna, bada från en brygga vid en sjö, ha mysiga grillkvällar och sippa på rosevin var och varannan kväll. Kanske blir augusti just så? Vi får se. Och bröllop ska jag på, det känns som en perfekt händelse för sommaren. Någon resa finns inte inplanerad ännu, förutom en jobbtripp till England här i juli. Men rätt vad det är, om något år eller så, flyttar jag säkert till ett nytt land igen, det finns ju så mycket kvar där ute att upptäcka. Skulle vara fint att bo i Centraleuropa igen, men häftigt att prova på Sydamerika eller något annat exotiskt och annorlunda land.

Vad sommardrömmar ni om? Eller vilka länder drömmer ni om just nu? 

Öppen för allt.

Allting som är konstant uttråkar. Livet kan vara magiskt, men om det står still på en sagolik nivå kommer vi (jag) att tröttna. Jag behöver, och vill ha, höga toppar och djupa dalar, men mer än det vill jag hela tiden ha förändring. Det är inte det att vardagen tråkar ut mig, men livet liksom. Det måste vara något mer än pengar, alkohol och resor. Men mest av allt måste det nog vara vänner. Jag saknar dem, mina själsfränder hemma i Sverige. Och samtidigt snurrar tankarna i mitt huvud kring vilket äventyr jag ska ta mig an härnäst. Tjugotvå år gammal. Skulle kunna plugga 3 år till. Skulle kunna hitta något nice jobb i Göteborg. Skulle kunna ‘jobba som nanny’. Skulle kunna dra någonstans utan någon som helst plan. Öppen. För. Allt.

Life is either a daring adventure or nothing at all.

Pinterest.

Och så viskar en liten röst i huvudet, en röst som är formad av normer och strukturer, det är dags att göra något seriöst nu Jennifer – tänk på framtiden och pensionen – ta och skaffa ett Riktigt Jobb. Men min naiva sida vet ju att allt sådant löser sig och låter i slutändan alltid magkänslan bestämma.

Låter nu tankarna gå vart de vill, samtidigt som jag försöker att inte känna efter så jävla mycket utan mer känna vad magen spontant känner. Och, viktigast av allt, jag tror på att det löser sig på bästa möjliga sätt.

När september kommer, kommer jag sitta någonstans i världen och känna mig rätt nöjd.