Dagens finaste nyhet.

Det är ingen nyhet att jag har en väldigt speciell relation med olika bloggare. Det är något man utvecklar i och med bloggandet. Att följa någons liv online, att ständigt kommentera, att bry sig om hur den andra faktiskt mår, att följa olika livsskeenden och så vidare – jag vet inte vad man kallar en sådan relation? Storasyster på internet har vi kallat det ibland och det är väl ganska passande.

Idag möttes jag nämligen av den här nyheten:elaine eksvärd gravid

Alltså min stora förebild och fantastiska Elaine Eksvärd är gravid med sitt andra barn och gick ut med det idag på sin blogg samtidigt som hon valt att flytta över till bloggportalan på Mama! Detta gjorde mig så fantastiskt glad, innerligt lycklig faktiskt. Hon har öppet berättat om att de försökt bli gravida ganska länge, men jag har lärt mig efter att ha följt flera mammabloggar att det inte är så enkelt som man tror alltid (ett ämne som är viktigt att våga lyfta). Den öppna kampen om att bli gravid avslutade Elaine tidigt i våras och nu har de alltså gått bättre. Det är också det som gör mig extra glad, att jag vet hur mycket Elaine och hennes man har hoppats på detta! Det är en gåva att kunna få barn – så det ska man vara tacksam för!

Hihi, hur sjutton ska jag reagera den dagen någon av mina närmsta vänner blir gravid? Blev liksom alldeles tårögd av detta. Fina Elaine. Grattis till er ♥

Och till alla andra som inte ännu följer hennes blogg, hett tips: http://blogg.mama.nu/elaineeksvard/

6 kommentarer
  1. Känner likadant! Däremot tänkte jag… undrsr om det är möjligt att känna lika ren glädje om en vän blir gravid? Alltså… jag skulle glädjas för denne, men samtidigt sörja att relationen förändras. Önskar det vore mer ok att prata om… glad att Elaine vågar beröra även förändrade vänskapsrelationer i sin blogg. Och att det är en viss sorg i att vara Vännen till Föräldern. Äh. Men gravifitet är fantastiskt och jag längtar ivrigt tills det är min tur!! Typiskt att stabilt jobb och en lång relation känns som krav. Skönt att det däremot inte längre känns ouppnåeligt.. och det är ju skönt att njuta av tiden, bara vi två. Jag vet ju att vi inom några år säkert är fler än två… *ber till Universium & Gud*

    1. Kan inte annat än att tänka lite som du. Min allra bästa vän släppte nyheten för mig idag och jag tog det som om hon släppt en atombomb i mitt lilla kök. Inte alls beredd, och jag var nog världens sämsta vän i det läget. Usch! Jag kommer inte ha kvar min älskade E på samma sätt längre, även om jag glädjs för hennes skull och längtar ihjäl mig efter bebisen redan kan jag inte annat än sörja lite också. Men det är nog normalt när man inte är den som är den gravida vännen. <3

    2. Intressanta tankar Johanna! Ska blogga om det någon dag… Haha, jag vet, längtar också efter bebis emellanåt!

  2. Så himla viktigt ämne att ta upp! Det är som att vissa tror att man bara hux flux bestämmer att ”näh, om man skulle ta o skaffa barn nu då” o så kommer storken som ett brev på posten. Riktigt så enkelt är det liksom inte?! O folk borde meine Meinung nach verkligen tänka sig lite för innan de slänger kommentarer till höger o vänster.
    Vet att Klara från ”Mia och Klara” (du vet humorduon? Sorr) också berört detta ämne på ett väldigt fint sätt.

    SV: känns ju verkligen lite banalt att ta upp julklappsbekymmer i samband med detta inlägg; Men: jag ligger bra till; Bror#1 har jag kvar; tror det får bli en bok eller dyl. till honom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *