Håkan och jag.

Var inne i en bokbutik idag (älskar att titta på böcker) och snubblade över den här. Håkan Hellströms “PS lycka till ikväll”, som jag ärligt talat inte visste fanns, trots troget fan. Vet inte ens om den fortfarande finns att köpa i Sverige?IMG_0355.JPGDet är ett fotoalbum med små texter. En bok perfekt att läsa ut under en eftermiddag. Och så får man en inblick hur Håkan-sagan började. Lite djupare inblick liksom. Fast ibland tror jag förstås att han hittar på lite, sådant är han ju bra på. Men den är vacker, och bilderna är så magiska som bilder från åttiotalet med gamla kameror oftast är.
Och bra musik-inspiration. Letar upp alla banden som omnämns på Spotify och spelar dem samtidigt som jag läser, varvat med några av Håkans låtar också såklart.

IMG_0357.JPG
När man ligger på en soffa, någonstans i världen (typ Finland), med en Håkan Hellström-bok i handen (eller på magen som på bilden), stämningsfulla låtar som spelar från ipaden, dricker pepsi max med lime i och emellanåt sneglar över på den sjukt snygga mannen som sitter precis bredvid – då hörni, då känns det som att man inte behöver särskilt mycket mer i livet alls faktiskt.

Gamla kärleksanteckningar.

Det var en höst, fast vår i landet där jag befann mig, för ett par år sedan. Under den tiden då jag blev förälskad alldeles för lätt i pojkar som sällan var helt rätt. Och det finns hundratals iphone-anteckningar med just sånt här.

kärlekshistorier

28 juli
Det gör så ont. För allt jag kan tänka på är hur jag låg i dina armar och tittade in i dina blåa ögon när du viskade “I like you”.

FUCK THAT! Man går inte bara runt och säger att man gillar folk sådär, man visar det.

Fuck u
Fuck u
Fuck u
Fuck u

29 juli
Och idag så gick det nästa  två timmar utan att jag tänkte på dig en enda gång. Precis när jag insåg det så lös hela jag upp. Jag kan leva utan att tänka på dig. Jag var lycklig utan dig tidigare, jag kan vara lycklig utan dig igen.

2 september
Och mitt ute i Bay of Islands kände jag att jag tappat all tro på kärleken. Mitt hjärta slöt sig och skiftade färg till en gråaktig, nästan svart ton. Jag visste att jag inte kommer släppa någon nära igen på ett bra tag. Vad är meningen med alltihop när det alltid slutar i en bottenlös besvikelse?

9 september
I miss you sometimes. Sometimes like in after two glasses of wine. And then I really want to text you “I miss u”, but I dont since I know it will be all gone in the morning again. I read our old texts every now and then and it reminds me of how you used to make me smile. You used to make me the absolutely best me. But I also know that Im leaving soon.

14 september
För varje dag som går så försvinner du mer och mer från mina tankar. Jag håller inte längre lika hårt fast vid dig, jag tänker på dig mer sällan och jag börjar glömma allt det där som brukade få mitt hjärta att le. Det är lite sorligt samtidigt som det är väldigt befriande.

17 september
När jag tänker på det Kan jag knappt andas. Det smärtar i hela bröstet och jag kniper igen ögonen för att hålla borta tårarna. Samtidigt rullar minnesbilderna förbi som på en diabildsduk framför mig. Jag tyckte om honom, han tyckte om mig, och det är det som gör så jäkla ont.

13 oktober
Och här är vi nu, fyra månader senare. Inga brustna hjärtan, inga känslor bundna till varandra, ingenting faktiskt.

Vad jag ska göra i höst.

“Men vad ska du göra i höst då? Var ska du vara? Ska du jobba? Resa? Vi är ju nyfikna ju.”

Well, sanningen är att jag är lika nyfiken som ni. Japp. Det finns fortfarande ingen direkt plan in the life of Jenny. Eller ja lite av planer finns, men ingenting är bestämt. Kommer försöka hitta något typ av jobb – men är i princip öppen för allt. Stressar lite över detta några minuter dagligen – men för det mesta är jag övertygad om att det ordnar sig.

På fredag flyger jag och T till Göteborg för en vecka. Sen har jag tänkt stanna där några dagar, besöka Stockholm och min bästis Hjalmar + ett gäng internetvänner (long story) och det finns en risk (eller chans) att jag åker tillbaka till Finland igen. Det är väl ungefär så mycket jag vet just nu. Ni får veta så snart jag vet mer… :-) Men – det är kul att ni är nyfikna och frågar!!

Det är dags att ta farväl.

Det är augusti, närmare sig slutet av augusti till och med. Det är dags att börja ta farväl nu, dags att ta farväl av sommaren. Jag blev nöjd med sommarsemestern jag fick. Jag är nöjd med allt jag hunnit uppleva den här sommaren. Tyskland och München med roadtrips under våren, alperna, kärlek, varma dagar i grannlandet och slutligen snart så Göteborg. Jag är redo att ta farväl och känner pirret över att få krypa in i höstens svala men mysiga famn. Jag ser fram emot att få svepa den där halsduken runt mig, kanske krypa upp i hans famn en blåsig torsdagkväll, titta på en av alla serier vi följer och dricka en av alla tesorter jag inhandlat. Jag kommer vrida upp Winnerbäck på högsta volymen i min hörlurar och promenera i mörka kvällar. Och yoga när dagen är som ljusast. Förhoppningsvis har jag något att sysselsätta mig med också, någonstans att gå om dagarna i mina älskade höstboots.

Och vet ni varför jag är lite extra exalterad över det här med höst? Jag har inte upplevt höst på tre år. TRE ÅR! Sommaren 2012 drog jag till Nya Zeeland ett halvår och fick uppleva våren där istället. Ett år senare hamnade jag i Indien och levde i den eviga hettan i nästan sju månader. Så ja: hösten, du är mig varmt välkommen!

Min höst 2011 var i alla fall väldigt fin vill jag minnas, lite som bilden från då vill beskriva det:IMG_0340.JPG
Det var även då vi hittade Hjalmar, Emma nummer två, som anknöt sig till oss faddrar trots att hon var vår älskade lilla nolla! Så bra höst var det!IMG_0339.JPGSer ni vilka vi är? Spice Girls. Frost, Hjalmar och jag. Sporty, Baby och Posh.

Mer från Åbo.

I lördags eftermiddag kom vi till Åbo för att kolla läget. Läget var fint. Tog en sightseeing med på våra fötter och såg det mesta av den centrerade stadskärnan.IMG_0316.JPGIMG_0327.JPGIMG_0318.JPGIMG_0320.JPG

Som ni ser är Åbo rätt så mysigt – det är lite av Finlands sommarstad och I can see why. Floden med restaurangbåtarna är ett typiskt exempel på typiskt bra sommarhängs-ställen. Och precis som jag sa tidigare, jag gillar städer som inte är så himla stora utan i den här storleken. Kanske är det något sådant jag skulle vilja bo i, i framtiden, när det blir dags att slå sig till ro (om den lusten någonsin faller på). Anyway…

Till middag bestämde vi oss snabbt för: Ristorante Pizzeria Dennis Trattoria! En restaurang som har awesome pizzor. Vi började med deras lika awesome vitlöksbröd. Pizzasalladen var till och med den utöver det vanliga! Sen delade vi på en pizza med pulled pork, avokado, cheddarost, chili och creme fraiche. Muums. En halv pizza var perfekt lagom.Dennis Åbo Turku Kan rekommendera Dennis om man har vägarna förbi Åbo. Vi var rätt tidiga men närmare den populära middagstiden började en lite längre kö ringla sig ut genom restaurangen. Så gott tips kan vara att boka bord.

Godnatt.

Just nu, känner jag total lycka. Det är många blandade känslor och upp-och-ner överlag i mitt liv just nu. Det blir så när framtiden är så oviss och man liksom inte har en enda fast punkt i livet. Men det är okej. Och det är framför allt värt det. Värt för de sagolikt lyckliga stunderna och värt för vad än framtiden kan tänkas erbjuda. Men precis just nu i alla fall, efter en powerwalk, middag, bastu och serier – med honom – så känns livet så himla himla fint.

Det var bara det. Godnatt.

Restaurant Day @ Turku & Moomin World.

Gick genom Åbo idag och utforskade Restaurant Day. Vi hittade några stånd som stod och sålde mat. Så fick detta till frukost:Restaurant Day ÅboRestaurant day Croatian foodrestaurant day finland
Helt okej.
De hade även dessert i form av någon sorts apple batter pancakes – men de hann ta slut innan vi hann haffa någon.

Sedan åkte vi till Naantila, Nådendal, där MUMINVÄRLDEN finns. Men vi spar ett besök tills den dagen små söta barn kan följa med…. Hehe. Hur som helst en väldigt vacker plats vid vattnet.

Muminvärlden Nådendal

Borgå.

I fredags åkte vi förbi en liten stad öster om Helsinki. Porvoo på finska eller Borgå på svenska. Också mysigt litet litet ställe. Det är Finlands näst äldsta stad (Åbo är den äldsta).
Porvoo Borgå FinlandBorgå Finland
Fanns många små inredningsbutiker där och T’s moster har en butik + ateljé där hon tillverkar olika konstnärliga inredningsdetaljer. Sjukt trevligt konstnärspar var de.

Och i Borgå kan man hitta god choklad i form av bland annat dessa kyssar, som brukade ha ett lite nedvärderande namn likt våra chokladbollar förr i tiden. De smakade som sånna choklader man kan köpa på marknaden – kokostoppar eller vad de brukar kallas. Brunberg choklad, kanske går att hitta i Sverige också?
Brunberg Choklad Borgå Jag älskad de flesta former av choklad! Men inte chokladglass, däremot glass med choklad i går fint.

Sedan åkte vi hem, lagade en spansk maträtt och såg på en fransk halvdjup film. Mysmys!

Godmorgon Åbo.

Alltså så fin liten stad!! café art ÅboVaknade upp i Åbo, Turku på finska, idag. Min T pluggar nämligen här. Och jag måste säga att jag fick en bra känsla av staden när vi kom hit igår. Älskar små städer man kan få grepp om bara genom att promenera runt en halvtimma. Dessutom flyter en liten flod genom staden och här sitter vi just nu, på Café Art, och dricker morgon-kaffe (bästa kaffet i stan tydligen) trots att klockan är närmare halv två.

Idag är det RESTAURANT DAY – ett koncept där vem som helst kan ha sin egna restaurang för en dag. Ursprungligen startat i Finland och finns nu i flera länder runt om i Europa. Vi ska leta upp något trevligt ställe och äta brunch.

Puss på er!

Stolt, tacksam och önskan.

När man hittar sig själv med sorgsna tankar lite för ofta så kan man antingen fortsätta nedåt i den spiralen – eller bestämma sig för att ändra tankemönstret. Lättare sagt än gjort. De krävs övning, det här med att förstå sitt egna värde och ha en bra självkänsla osv. Det är kanske rätt mycket prat om det – men jag upptäcker själv hur viktigt det är för mig att faktiskt regelbundet öva på just självkänslan. Det är perioder i livet då man är stark och övningarna går på automatik, utan att man tänker på det. Men så finns det perioder i livet som är tuffare. Kanske efter en svacka, eller när man möter motgångar. Och plötsligt hittar man sig själv i en position man kanske inte riktigt trivs med.

Kanske tittar du på de starka tjejerna och killarna på gymmet och känner ett fruktansvärt avund? Eller har klasskompisarna från högskolan kommit längre än dig i karriären och istället för att känna lycka för dem känner du avundsjukan bubbla? Kanske har din partner ett ex från det förflutna som gör sig påmint i dina tankar ibland och du tvivlar plötsligt på om du är lika bra som hen var? Verkar alla andra leva ascoola och häftiga liv, som är så mycket mer, roligare och bättre än vad ditt liv är? Var kompisens semester toppen medan din knappt värd att återberätta? Eller känner du dig helt enkelt bara otillräcklig, hopplös och värdelös – lite för ofta?

När jag märker att dessa tankarna smugit sig in i mitt huvud vill jag börja jobba bort dem. Jag tänker inte acceptera att känna avund, svartsjuka eller missnöje för någon annans liv. Och för att göra det, bör man jobba med sig själv. Jag har gjort det förut men nu inte på länge, dagligen räkna upp några saker jag är 1. Stolt över 2. Tacksam över, och 3. Något jag önskar ska hända/bli bättre/eller att få hjälp med.

Idag till exempel:
- Stolt över att jag klarade det ensam inne hos tandläkaren.
- Tacksam över min mamma som alltid finns där, ställer upp och älskar mig.
- Önskar få hjälp med att stå upp för min egna röst och vilja i fler situationer.
IMG_0077.JPGOckså stolt över att jag den här sommaren för kanske första sommaren någonsin känt mig bekväm att visa mig i bikini (fånigt, jag vet, men det är ett annat kapitel). Och tacksam över att sommaren bjudit på så många vackra och varma dagar så man kunnat gå klädd såhär!